– I de ärenden som redan avgjorts har det till exempel handlat om att ombudet missat tidsfristen för besvär. Det finns också andra slags fall, men dem kan vi inte berätta om förrän de är avgjorda, säger juristen Pia Kauppinen som ansvarar för nämndens tillsyn.

Kauppinen misstänker att de asylsökandes rättshjälpsproblem i verkligheten är ännu mer omfattande för det är bara en del av felgreppen som kommer till tillsynsnämndens kännedom.

– Asylsökande har inte nödvändigtvis kännedom om hur eller vart de ska klaga och de saknar språkkunskaper.

Tillsynsnämnden övervakar advokater, offentliga rättegångsbiträden och biträden som beviljats tillstånd, så kallade tillståndsjurister.

– För tillståndsjuristernas del kan tillståndet dras in av rättegångsbiträdesnämnden, till vilken vi skickar vidare flagranta fall där en varning inte är tillräcklig.

Trots att de flesta klagomålen handlar just om tillståndsjuristerna har tillsynsorganen begränsade medel att få information om ärendena. I juni slog Helsingfors hovrätt fast att en tillståndsjurist, som underlåter sin skyldighet att besvara klagomålet inte kan straffas med några påföljder. Lagen är enligt Kauppinen bristfällig på den här punkten.

– I praktiken betyder det här att det är ytterst svårt att dra in en tillsynsjurists tillstånd även om personen handlar fel och klagomålet är befogat, säger Kauppinen.

Justitiekanslern har tagit initiativ till en lagändring i saken.