– Kontinuitet i svensk försvars- och säkerhetspolitik är nödvändigt, säger försvarsminister Peter Hultqvist (Socialdemokraterna) när han inleder pressträffen tillsammans med Miljöpartiet, Moderaterna och Centerpartiet.

Uppgörelsen innebär 2,7 miljarder kronor (cirka 280 miljoner euro) per år under 2018–2020. Totalt kommer 6,8 miljarder kronor att gå till det militära försvaret och 1,3 miljarder till civilförsvaret, sammanlagt 8,1 miljarder kronor under perioden.

Försvarsministern radar upp en rad konkreta åtgärder, bland annat att det blir mer pengar till övningsverksamhet, underhåll, inköp av mängdmateriel, vidmakthållande av luftburen sensorförmåga, inköp av ammunition, fler anställda soldater, sjömän och befäl det närmaste året och fler soldater som grundutbildas 2020.


"Viktig markering"

– Det är en viktig markering som börjar en ambition att öka numerären i svensk försvarsmakt och antalet som utbildas med värnplikt, säger Peter Hultqvist.

Dessutom tillförs pengar till totalförsvaret och resurser riktas där till kommuner, landsting, länsstyrelser, bevakningsansvariga myndigheter och för ökad planering.

– Dagens överenskommelse kommer att tillföra rejält med resurser för att genomföra 2015 års försvarsbeslut och öka förmågan, säger Daniel Bäckström (C).


Motiverar Moderaternas medverkan

Uppgörelsen är helt i linje med försvarsmaktens krav, enligt Hans Wallmark (M). Han motiverar Moderaternas medverkan i uppgörelsen med att det hade blivit mindre pengar annars.

– Alternativet hade varit noll eller väsentligen lägre summor, hävdar Wallmark.

Tidigare i veckan hoppade Kristdemokraterna av förhandlingarna med hänvisning till att regeringens bud var för lågt.

– Det här innebär att vi får mer pengar till svenskt försvar och därmed stärker förmågan, säger Wallmark.

Hans Wallmark lyfter fram att det blir satsningar på övningsverksamheten, mer materiel, kortare reparationstider, fler anställda, IT-satsningar, sjukvårdsinsatser och mer pengar till Must och FRA.

– Utöver det har vi alltmer ett fokus på totalförsvarsplanering och insikten om att vi behöver bygga upp samhällets hela motståndskraft och därför är det civila försvaret en viktig komponent i den här uppgörelsen, säger Hans Wallmark.

Uppgörelsen

  • 1. Medel till ökad förbandsverksamhet, övningsverksamhet och beredskap.
  • 2. Mer resurser till underhåll och vidmakthållande.
  • 3. Utökad anskaffning av förnödenheter och mängdmateriel.
  • 4. Sambands- och ledningsmateriel till arméförband.
  • 5. Ledningssystem till marinen.
  • 6. Inköp av lastbilar, terrängfordon och specialfordon.
  • 7. Vidmakthållande av luftburen sensorförmåga.
  • 8. Utökat antal platser på officersutbildningen.
  • 9. Inköp av ammunition.
  • 10. Ökning av antalet kontinuerligt tjänstgörande soldater, sjömän och befäl de närmaste åren.
  • 11. Utökning av antalet soldater som grundutbildas 2020.
  • 12. Medel har avsatts för att snarast fullfölja anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem.
  • 13. Ökad och intensifierad satsning på totalförsvaret. Resurser riktas till kommuner, landsting, länsstyrelser och bevakningsansvariga myndigheter.
  • 14. Särskilt pilotprojekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret ska genomföras på Gotland 2018 till 2020.