Svenska Teaterns nya chef är taggad inför spelåret

Joachim Thibblin började sin teaterkarriär på Svenska­ ­Teatern som Martin i ”Hype”, och barnen känner till honom som fåret Bärtil. På senare år har han axlat rollen som teaterchef i Åbo och Esbo, och nu tar han över ansvaret för Svenska­ Teatern.

– Det är för tidigt att säga hur det ska gå, men det känns positivt och jag är jätteinspirerad. Jag tjuvstartade redan första maj, men det var bara en förstart innan lite semester.


Thibblin är nöjd med spelårets repertoar. Finland 100 infaller dess­utom med Svenska Teaterns 150-års­jubileum, vilket gör hans nya uppdrag ännu mer spännande.

– Det är väldigt roligt att hoppa in i en stor fest, det här tycks hända mig ofta. När jag slutade i Åbo så firade vi teaterns 170-årsjubileum, Esbo hade 25-årskalas och nu firar vi ett 150-årsjubileum.

Den absolut största utmaningen är att få publiken att besöka teatern.

– Vi har ett väldigt stort hus och många stolar som vi ska sälja. Det är dyrt att göra teater och vi behöver intäkter samtidigt som vi ska erbjuda intressanta föreställningar för en väldigt bred publik. Vi har en tuff ekonomi, det är ett faktum.


I höstens repertoar finns mycket­ nytt och eget, bland annat jubileumspjäserna ”Tro” och ”Landet” och ”En man som heter Ove”. Men det finns också gamla bekanta, som ”Grottmannen” som är inne på sitt 15:e år. I februari får komedin Stockmann, Stockmann urpremiär på Stora scenen. Teaterchefen skulle gärna se att fler vågar prova på pjäser och genrer som de inte är bekanta med.

– Jag vill uppmuntra publiken att komma och titta på uppsättningar som man inte känner till. Gå gärna utanför bekvämlighetszonen, utmana dig själv lite. Det är helt okej att inte tycka om eller förstå. Teater ska definitivt inspirera och dela åsikter.

Och provocera?

– Också det, säger Thibblin med ett leende.

Maria Lundström regisserar jublieumspjäsen ”Landet”.­ Christoffer Mellgren har ­skrivit manuset. Foto: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Den stora jubileumssatsningen är pjäsen ”Landet”, som bygger fritt på publikens berättelser och släkthistorier som Svenska Teatern och Svenska litteratursällskapet samlade in under fjolåret. De fick ett femtiotal svar som dramatikern Christoffer Mellgren har skrivit till en hel­aftonspjäs i Maria Lundströms regi.

– Vi har vänt oss ut till publiken med frågor om släktanekdoter, händelser i deras liv och framtidsdrömmar. Vi frågade uttryckligen publiken vad de ville se på Svenska Teaterns stora scen under den här hösten, säger regissören Maria Lundström.

Det här är ett projekt som riktar sig från publiken och tillbaka, som inte skulle existera utan publikens berättelser. Lundström är ändå tydlig med att det inte är en dokumentär utan en fiktiv pjäs.

– Pjäsen är full av musik och dans. I botten ligger en narrativ om en släkt och ett hus som sträcker sig över hundra år.


Pjäsen är en blandning av olika genrer, inte på något sätt dyster, men inte heller en komedi.

– Den är ett drömspel, eller ett gyckelspel, som en lek med teatern, säger Lundström.

Som regissör valde hon att inte ­läsa drösen av berättelser. Det var dramatikern Mellgrens uppgift att foga­ ihop historien av återkommande ­teman och händelser.

– Det roligaste är att vi faktiskt skapar allt tillsammans. Det här är inte­ en föreställning som jag har regisserat färdigt vid skrivbordet, inte heller ett färdigt koncept som vi ­bara omsätter.

Allt görs från början och inga lösningar är självklara, det är det som gör ”Landet” unikt. Lundström hoppas att den här alternativa teaterprocessen avspeglas i publikens teaterupplevelse.