Hur ska högskolor och universitet anta studerande? I dag antar en del utbildningar studerande helt på basis av studentexamen och avgångsbetyg, medan andra tillämpar inträdesprov. Antagningsprocessen bygger då på en mix av betyg och provresultat. Nu vill Undervisnings- och kulturministeriet att universiteten ska frångå proven som är både dyra och tidskrävande.

Det här är den ena aspekten på problemet. Systemet med ämnesvisa inträdesprov är kostsamt för högskolorna och både dyrt och arbetskrävande för dem som söker till utbildningen.

Vice rektorn för Åbo universitet, Riitta Pyykkö, säger i Helsingin Sanomat (16/8) att dagens system innebär en dubblering, en abiturient ska först skriva studentexamen och sedan ytterligare prestera i ett inträdesprov. Det här leder till att många abiturienter inte orkar med två prov samma vår utan väljer att ta ett mellanår. Det här motverkar strävan att förkorta studietiden.

Och inträdesförhören kräver på allvar en stor arbetsinsats, HS skrev i våras om Jessiina Nurmela som beräknade att hon pluggade i 450 timmar inför sitt förhör.

Inte ens den trägnaste satsning garanterar så klart heller inte att man blir antagen.

För en rad utbildningar, som de inom medicin och juridik ska man i praktiken ha deltagit i dyra prepkurser för att alls ha en chans att hävda sig i inträdesproven.

Det främjar inte jämlika möjligheter för alla att välja vad man vill studera.

Det här är den ena aspekten.

Vad händer om man avskaffar inträdesproven?

Alexandra Saarinen, som är ordförande för Liberala studerande LSK, säger så här i ett pressmeddelande förmedlat av FNB: "Inträdesproven behövs för att kunna särskilja de som är motiverade, har intresse och lämpar sig bäst för de utvalda studierna – enbart studentbetygen ger inte en realistisk bild av den sökande som helhet."

Studentbetyget intygar enligt Saarinen inte att den sökande lämpar sig för akademiska studier. Enligt LSK ger urvalsprovslitteraturen ofta ett första smakprov på den akademiska genren och huruvida den passar personen.

LSK är inte ensam om den här åsikten. I samma FNB-artikel är också SU-ordföranden Christoffer Ingo är bekymrad över reformen som han betecknar som riskabel och genomtänkt. Enligt Ingo leder försöken till att komma i från dyra prepkurser till att hela andra stadiet riskerar bli en enda treårig prepkurs.

Enligt Riitta Pyykkö väcker det finländska systemet förvåning utomlands. Man frågar sig varför unga självständigt ska plugga ett ämne det bara är på väg att studera.

• Det finns fler dubier om reformen. Studentexamen är – trots möjligheten att förbättra resultaten – ett en chans i livet-tillfälle. Missar man formtoppen i dagens system kan man förbättra chanserna genom att göra väl ifrån sig i ett inträdesprov.

• Inträdesproven ger abiturienterna en chans att smaka på ämnen vars innehåll inte är så uppenbart och hitta en studieväg de kanske inte annars upptäckt. Avskaffar man inträdesproven riskerar smala ämnen att komma i skugga.

• Möjligheten att antas till extremt populära ämnen som juridik, där det brukar finnas kring 6 000 sökande varav bara ungefär 10 procent antas. Tapio Määttä, som förestår juridikutbildningen vid Östra Finlands universitet, säger till HS att avskaffade inträdesprov skulle leda till att man enbart antar laudaturstudenter. Samma förhållande gäller för andra populära utbildningar som medicin, psykologi och ekonomutbildning.

• Direktiven från ministeriet innebär också att gör intrång på högskolornas suveränitet.

Inom juridikutbildningen är man i färd med att reformera antagningen. De finskspråkiga utbildningarna har gått in för gemensam antagning, litteraturen som ska pluggas skärs ned och tiden för kursläsning kortas från två månader till en genom att man skjuter fram datum då kursböckerna offentliggörs. Dessutom kommer en del av proven att bestå av material de sökande får först vid själva inträdesprovet.

Reformera inträdesproven, avskaffa dem inte.