Nätbedragarna har börjat utnyttja kända företags namn och logotyper. I sommar har åtminstone Elisas, Giganttis och Finnkinos namn utnyttjats för nätbedrägerier. Det är framförallt företagens kunder som riskerar att låta sig luras.

Ofta handlar det om reklam som ser trovärdig ut. Språket är numera ofta ganska bra och logotyperna ser äkta ut.

– På sidorna påstås att användarna vunnit någonting eller kan köpa en produkt riktigt billigt. Användaren ska kanske svara på några lätta frågor. Men när man klickar sig vidare frågas det efter kreditkortsuppgifter, säger datasäkerhetsexperten Aleksi Tarhonen på Kommunikationsverket.

Samma mönster

I de bedrägerier som gjorts i Elisas och Giganttis namn har mottagaren utlovats dyrbara smarttelefoner eller tv-apparater. Finnkino-kunder har via mejl, sms, Facebook eller till och med mobilappar kontaktats om presentkort för en struntsumma.

Men resultatet är nästan alltid det samma. När man klickat sig vidare finns det ett textstycke med liten stil där det står att mottagaren förbinder sig att betala exempelvis 79 euro om månaden för innehåll på webben. Kreditkortet debiteras automatiskt och användaren blir naturligtvis utan den utlovade produkten.

Elisas kundbetjäningschef Jukka Lehto säger att företaget utreder de bedrägerier de får veta om och anmäler dem till polisen.

– Men ganska ofta finns gärningsmännen utanför Finland och det är svårt att spåra dem.

Nya bedrägerier varje vecka

I Giganttis fall inföll den senaste bedrägerivågen i augusti. Det handlar fortfarande främst om meddelanden som skickas som mejl, snarare än som popup-fönster i webbläsaren.

– Meddelandena ser alltid lite olika ut och kommer från olika adresser. De går att identifiera som bedrägerier exempelvis genom den konstiga webbadressen eller konstiga bokstavskombinationer. Meddelandena lånar ofta av vår visuella identitet, säger kommunikationschefen Anniina Korpela.

Aleksi Tarhonen säger att bedrägerierna blivit allt vanligare nyligen. Nya kampanjer kan inledas varje vecka.

– Om man stiger i fällan ska man omedelbart spärra sitt kreditkort.

De som drabbats kan också kontakta sitt kreditkortsbolag och be om en ersättning, säger juristen Serina Kavonius på Konkurrens- och konsumentverket.

– Men problemet kan vara att debiteringarna inte upphör. Då är det enda alternativet att helt stänga kortet.

Fakta:

– I beställningsbedrägerier luras folk att beställa en produkt utan att man får en klar bild av vad man binder sig vid.

– Kunden kan också luras genom enkäter eller lotterier.

– Ofta görs bedrägerierna i kända och pålitliga företags namn.

– Det kan till exempel handla om en smarttelefon som man får genom att betala en leveransavgift på en euro.

– Men genom att godkänna, godkänner man oftast någonting helt annat. Till exempel en prenumeration för ett värde av 80 euro om månaden som automatiskt debiteras från kreditkortet.

Källor: Kommunikationsverket, Konkurrens- och konsumentverket