På tisdag, den 29 augusti, gör president Sauli Niinistö ett arbetsbesök i Vita huset. Det är femton år sedan ett bilateralt möte mellan USA:s och Finlands presidenter då Tarja Halonen träffade George W Bush.De femton år som gått säger någonting om Finlands specifika vikt i världspolitiken i allmänhet och i amerikanska bedömningar i synnerhet. Att besöket sker just nu väcker frågor om tajmningen. Varför vill Trump träffa Niinistö just nu?

Till en del handlar det om rutin och protokoll, Vita huset ska nu bara odla kontakter med omvärlden och länder man har intresse att föra dialog med.

Donald Trump har kanske också behovet att visa att han bakom allt skandalflås är en seriös aktör.

Kanske så att han för en gångs skull lyssnat till en sakkunnig rådgivare.

Men Sauli Niinistö är heller inte vilken som president som helst i en försumbar smånation i en avlägsen vrå i världen.

Han är det enda statsöverhuvud som inom loppet av några månader träffat såväl Kinas president Xi Jinping, ryske presidenten Putin som Japans premiärminister Shinzo Abe och dessutom talat i telefon med tyska förbudskanslern Merkel.

Trots att också Trump samtalat med Putin vill Vita huset med säkerhet ha närmare uppgifter om vad som sades mellan Niinistö och Putin i Nyslott för några veckor sedan.

Niinistö själv vill ändå inte se sig som någon budbärare mellan stormakterna.

På en träff på Gullranda med chefredaktörer för en vecka sedan sade Niinistö att han känner sig väldigt främmande för att deklarera sig som något slags budbärare.

"Mitt sätt att närma sig är pragmatiskt. Om vi kan göra något gör vid det", sade han enligt Helsingin Sanomat (18/8).

Enligt Hufvudstadsbladet (18/8) ser Niinistö ett ökat intresse för Finland inom den amerikanska administrationen, inte bara för Finland utan också sättet på vilket Finland hanterar sin utrikespolitik.

Förre Washingtonambassadören Jukka Valtasaari säger i Ilta-Sanomat (18/8) att mötet har mycket med säkerhetspolitik att göra.

Spänningen mellan Ryssland och Balticum har gjort Östersjön till en brännpunkt i världspolitiken.

Det här har också förändrat Finlands position, säger Valtasaari. "Det är helt klart att USA är intresserat av de finländska synpunkterna."

Ilta-Sanomat har också pratat med programchefen för Utrikespolitiska institutet Mika Aaltola som också han tror att det förändrade läget för Östersjön finns på agendan för mötet. Den ökade spänningen har enligt honom ökat prioriteten för Norden i amerikansk politik.

Finland är nu ordförandeland i Arktiska rådet. Redan i våras, på rådets toppmöte i Arkhangelsk sade Putin att han ville träffa Trump i Helsingfors i samband med Finlands ordförandeskap, men den frågan har sedan dess mer eller mindre viftats bort.

Nu har spekulationerna tilltagit om att ett sådant möte kunde bli aktuellt och att Niinistös besök i Washington kunde vara ett led i sonderingarna inför ett toppmöte.

Det tycks vara allt mer som skiljer herrar Putin och Trump, efter farhågor i våras om att de två skulle ha så mycket gemensamt att de kunde göra överenskommelser över huvudet på beslutsfattare i Europa, har de mer och mer glidit isär.

Men det finns ett som förenar, och det är ganska oroande, det är deras skeptiska inställning till klimatuppvärmningen.

Ändå har också Putin tydligen insett att här finns ett problem, och vid mötet med Niinistö i Nyslott talade presidenterna om "ett erbjudande man inte kan tacka nej till" som handlar om att minska användningen av kol.

Man kan som Ilta-Sanomats kolumnist Timo Haapala fråga sig om Niinistö kan tänkas ha med sig ett förslag till detta då han åker till Washington.

Hur som helst är besöket en fjäder i hatten för president Niinistö och ett erkännande för Finland.

Niinistö har ju sagt att han inleder sin presidentvalskampanj först i december efter att den 6 december krönt 100-årsfirandet, men i själva verket pågår hans kampanj hela tiden, och mötet i Vita huset är något som de andra kandidaterna har svårt att övertrumfa.