Vad ska vi göra i dag för att vår region ska vara framgångsrik nästa decennium? Den huvudfrågan har Vasabladet med hjälp av professorer, lärare, företagsledare, innovatörer samt samhälls- och regionutvecklare försökt besvara i sommar.

I intervjuserien ”Vasaregionen 2030” nystas en röd tråd tydligt upp i alla avsnitt: kunskap och kreativitet, kvalitet fram om kvantitet, ger den bästa möjligheten till fortsatt framgång för regionen.

”Det är inte bra att stirra på det som finns. Då kan det hända att man missar nya och ännu bättre alternativ”, säger Hankenprofessorn Petri Mäntysaari.

”Det är i huvudet vi har vårt största kapital. Därför ska vi satsa på människan”, säger Varppu Rajaniemi, regional utvecklingsdirektör vid Österbottens förbund.

”Det som nu syns är sådant som gjordes för 15-20 år sedan. Få såg framgången då, få vet ens om det i dag … Nu måste vi göra samma sak som då för att hänga med i den globala utvecklingen och konkurrensen”, säger företagaren och innovatören Sture Udd.

Kontentan av intervjuerna är den röda tråden ovan, men även att inte låta sig förblindas av att vi i dag har en välmående och framgångsrik region, med goda utbildningsmöjligheter, låg arbetslöshetsgrad och friska invånare.

Ska regionen vara ”energins Silicon Valley” (VBL 12.6) finns det enormt mycket arbete att göra. Det mesta börjar i att identifiera behov och brister för att kunna förverkliga de möjligheter som finns.

Vi vet att företag i regionen har ett skriande behov av kompetenta medarbetare inom IT, det som kallas för sakernas internet (digitaliseringen) och informationsvetenskap (VBL 18.2). Har vi svårt att locka hit den typen av kompetents, så måste vi kort och gott utbilda den arbetskraften själva. Vårt utbildningsnät med både högskolor och yrkeshögskolor håller en hög nivå för dåtid och måhända även nutid – men hur är det för framtiden?

”Den senaste tiden har jag börjat fundera om inte inträdesproven fokuserar på fel saker. De är för omatematiska. För några år sedan var vi tvungna att förenkla proven för att få våra platser fyllda…”, sade överlärare Seppo Mäkinen vid Vasa yrkesakademi till VBL i februari.

Högskolorna och yrkeshögskolorna har tillsammans med regionens beslutsfattare samt ledande företag ett ansvar och en ypperlig möjlighet att lobba fram och själva skapa de utbildningsprogram som ger regionen dess framtida kompetenta arbetskraft.

Krasst sagt: Det är ingen nytta med energikluster och innovationslaboratorier om det inte finns någon som kan sköta framtidens spakar.

Det är berömvärt att Vasa och regionen drar upp stenhårda och stora strategier för utvecklingen av vårt samhälle. Energins Silicon Valley kan låta både pompöst och utopistiskt, men applåderas av regionens hjärntrust. En av Hankenprofessor Mäntysaaris slutsatser kring Silicon Valleys framgångar är, att stället inte skulle existera utan de universitet och högskolor som finns där.

På så vis har Vasaregionen det bra förspänt. Om kunskap är grunden till all utveckling så ska satsningen på vår framtid ske i de skolor som vi redan har, med hög ambitionsnivå och kvalitetstänk i siktet – från grundskola och upp till universitet.

”... Det som borde engagera våra universitet och högskolor är frågan om vem som är bäst på digitala affärsmodeller, sakernas internet och vem som utbildar de bästa och mest effektiva programmerarna”, säger Mäntysaari.

Samtidigt på den mörka sidan: I besparingsplanen i regeringsprogrammet skärs drygt en halv miljon euro bort från utbildning och forskning fram till 2020. Att man efter sina halvtidsöverläggningar verkar ha insett att utbildning och forskning (kunskap, utveckling och kompetens) ändå kan vara viktiga element för framtidens Finland är förstås bra, men reparationsåtgärderna kompenserar inte för de drygt 700 miljoner euro som de två senaste regeringarna tillsammans skalat bort från universiteten, utbildningen och forskningen.

Lite kunskap och kvalitetstänk i regeringen skulle inte heller skada. Finns det en nyttig utbildning någonstans?