När du läser nyheterna om skattebesluten lönar det sig att se upp med vad som jämförs med vad. Samma beslut kan tolkas som skattesänkningar eller -skärpningar. Det beror på om man jämför nästa års riktlinjer med det här året eller med hela regeringsperioden och om man talar om skattesänkningar för nästa år eller också för 2019. Siffrorna påverkas också av vilka alla skatteändringar som räknas med.

Arbetsmarknadsorganisationerna och regeringen har haft olika tolkningar om hur konkurrenskraftsavtalet ska kompenseras med skattesänkningar för löntagarna nästa år. Besluten skapar grunden för den kommande förbundsrundan på arbetsmarknaden.

Olli Kärkkäinen, expert på privatekonomi på Nordea, påminner om att regeringen redan har gjort stora skattelättnader, 500 miljoner 2016 och mera i år. Enligt honom skulle man med skattesänkningar på 200–300 miljoner uppnå att beskattningen inte skärps under den här regeringsperioden, vilket också är målet i regeringsprogrammet.

– Skattebetalarnas centralförbund som har föreslagit sänkningar på 400 miljoner jämför nästa år med i år. Statsminister Juha Sipilä (C) betonar hela regeringsperioden och Samlingspartiet framhåller att beskattningen inte får skärpas under något år. Vems retorik som används skvallrar om vem som i förhandlingarna fått definiera den linje som man till sist genomför, säger Kärkkäinen, som tidigare har gjort konsekvensbedömningar av budgetar vid riksdagens informationstjänst.

Kärkkäinen kritiserar den politiska debatten i Finland för att man alltid stirrar bara på ett års budgetbeslut.

– Samtidigt glömmer man tidigare beslut.

"Inte rätt tid för skattestimulans"

Det har också frågats om det är konjunkturpolitiskt förnuftigt att eventuellt sänka skatterna under en allt stabilare ekonomisk tillväxt. Fackcentralen FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta säger att skattesänkningarna måste vara moderata.

– Nu är det inte rätt tid för skattestimulans. Vi har råd med något slags mindre sänkning, för fastän tillväxten är bra är det ännu inte högkonjunktur. Vi har ännu ganska mycket arbetslöshet och outnyttjad kapacitet. Det är ännu inte dags att skärpa finanspolitiken, säger Kaukoranta.

Uteblir skattesänkningarna kan det enligt Kaukoranta försämra atmosfären vid höstens arbetsmarknadsbord.

– Många skulle känna att ett löfte har brutits, säger Kaukoranta.

Han påpekar att höstens lönebeslut har en större betydelse för löntagarnas köpkraft än skattebesluten.