– Det finns inga fredade zoner enligt svensk lag, säger Ewa-Gun Westford, presstalesman på polisen, till TT.

I fredags anordnade svenska kyrkan i Malmö ett årligt familjeläger för människor på flykt i ett vandrarhem i norra Skåne. Aktiviteten avbröts när ett 30-tal poliser dök upp utan att kyrkan informerats. En av familjerna som togs med därifrån, med två barn på fyra och elva år, sitter nu inlåsta i ett förvar, skriver Sydsvenskan.

Kyrkan har kritiserat agerandet, bland annat med motiveringen att kyrkofrid ska råda och att kyrkan måste få vara en fredad plats.

Bara ambassader

Men Ewa-Gun Westford påpekar att flera av personerna som kontrollerades av polisen var efterlysta för att utvisas. Hon framhåller också att uttrycket kyrkofrid är ett mycket gammalt begrepp.

– Det finns inga fredade zoner enligt svensk lag. Det enda som finns är ambassader, i övrigt finns inga fredade zoner.

– Och nu skedde ju inte vår tjänsteåtgärd i en kyrka utan ute på ett annat ställe, fortsätter Westford.

Kyrkan oroas också för att det blir svårt att hjälpa människor om de inte vågar söka sig till kyrkan och känna trygghet där som i en fristad.

Skärrade barn

Dessutom, även om gränspoliserna uppträdde korrekt, blev inte minst de barn som närvarade vid tillslaget skärrade, har kyrkan framfört.

TT: Kunde ni ha gjort det här tillslaget på ett smidigare sätt?

– Vi gjorde det på ett så humant och mänskligt sätt som det är möjligt svarar Westford.

På frågan om polisen, om det inte finns några fredade zoner, skulle kunna tänka sig att gå in även i en kyrka svarar hon:

– Det är en rent hypotetisk fråga. Vi väger varje ärende var för sig, individuellt.

Kyrkofrid

  • Kyrkofrid är ett mycket gammalt begrepp som i Sverige instiftades första gången av Birger Jarl på 1200-talet. Bestämmelser om kyrkofrid togs även upp genom en speciell stadga år 1686, och ingick i 1734 års lag och 1864 års strafflag. Den innebar, åtminstone formellt, att ingen fick gripas eller anfallas i en kyrka.
  • I den nu gällande brottsbalken är däremot fridslagstiftningen omarbetad och i dag finns ingen lagtext som uttryckligen behandlar begreppet.
  • Däremot kan kyrkofrid sägas ha levt kvar som ett moraliskt fenomen. Detsamma gäller det som brukar kallas kyrkoasyl.
  • Källa: NE, Lawline