Asylsökande som bor i privata hem är ofta bättre insatta i orsaker och följder av händelserna, eftersom de har människor runt sig som tar reda på saker.

– Det är säkert därför de inte just är oroliga för att händelserna i Åbo ska påverka deras egen asylprocess, säger Sanna Valtonen som är informationsansvarig för nätverket för heminkvartering.

Hon tillägger att en del av dem nog har upplevt direkt eller indirekt rasism.

– De funderar på hur händelsen påverkar relationerna mellan befolkningsgrupperna.

"Hot hör till vardagen"

Valtonen säger att hot och skäll på sociala medier har hört till vardagen ända sedan nätverket för heminkvartering startade 2015.

– Jag skulle vara oroligare om heminkvarterare eller deras boende skulle få hot där också hemadressen är känd.

Valtonen säger att asylsökande som bor i privata familjer ofta är välbekanta i grannskapet.

– De lär sig finska fortare än de som bor på förläggningar, de integreras bättre och behöver färre hälsovårdstjänster. Dessutom blir heminkvarteringen billigare för staten.

"Inkvartering av papperslösa rekommenderas inte"

Merparten av de asylsökande som kom hösten 2015 och senare har fått avslag på sin ansökan. Om en heminkvarterad får ett slutgiltigt negativt beslut, ansvarar nätverket för heminkvartering inte längre för boendet och ger inget bakgrundsstöd.

– Vi rekommenderar inte att man inkvarterar papperslösa, säger Valtonen.

En asylsökande har förläggningens stöd, vilket en papperslös inte har.

Inrikesminister Paula Risikko (Saml) har sagt att regeringen överväger att göra det straffbart att hjälpa och gömma människor som vistas i landet utan tillstånd. Valtonen anser att sådant inte hör hemma i en rättsstat.

– Jag ser det som en skrämmande idé att kriminalisera hjälp.

Bråkdel bor i privata hem

  • År 2015 kom det över 32 000 asylsökande till Finland. I fjol gjordes knappt 5 700 asylansökningar.
  • Det finns nu knappt 2 700 asylsökande som väntar på beslut från Migrationsverket.
  • Omkring 11 000 besvär mot negativa asylbeslut är anhängiga i förvaltningsdomstolarna.
  • Sedan 2015 har omkring 550 asylsökande fått privat inkvartering via nätverket för heminkvartering, som verkar med mandat av Migrationsverket.
  • Därutöver finns det några hundratal asylsökande som bor i familjer utan koppling till inkvarteringsnätverket.
  • Uppskattningsvis 5 000–8 000 asylsökande har andra boendearrangemang utanför förläggningarna, till exempel hyresbostäder som flera hyr tillsammans.
  • Det finns 64 förläggningar i Finland. I början av 2016 var de 190.