– Vi måste klara av att kritisera islam, om vad islam lär och på vilket sätt. Det är viktigt att vi också vågar ta den diskussionen.

Torvalds säger att islam är en omoderniserad religion i många hänseenden, även om det funnits många försök att modernisera islam, ännu så sent som på 1800-talet. Men Frankrike och Storbritannien hade ett kolonialt intresse av att behålla ett auktoritärt styre. Det var i det här antikoloniala sammanhanget som Muslimska brödraskapet växte fram i Egypten och fick sitt antivästerländska arv.
Mohammed Atta, en av dem som låg bakom terrorattacken mot New York 2001, kom från den bakgrunden, påpekar Torvalds.
En måttstock på omoderniserade religioner är deras förhållande till kvinnans ställning, säger Torvalds.

– Det här måste vi klara av att lära invandrare i Finland. Det måste finnas en annan inställning. Det måste finnas en förmåga att reformera islam på många centrala punkter. Den reformen måste komma inifrån.

Hur många i Finland tror du har kompetensen att diskutera islam?

– Jag vet att det kommer att finnas alla möjligheter att det går fel i den diskussionen och att man tolkar det fel.

Spaningslag behövs

Torvalds påpekar att Åbofallet också visar att underrättelseuppgifterna inte går fram mellan EU:s medlemsländer. Av den orsaken ska EU-parlamentet tillsätta ett specialutskott för att ta reda på vad det är som hindrar informationsutbytet. Den nya spaningslagen måste bli en del av den här lösningen, förutsatt att regeringen lyckas skriva den på ett juridiskt acceptabelt sätt, säger Torvalds.

– Sedan måste vi bara se var de här flaskhalsarna finns och vad vi kan göra. Om den här informationen hade varit automatiserad skulle den här killen antagligen ha funnits på radarn.

Samtidigt måste man också uppmärksamma mönstret att många av dem som står bakom terrorattackerna i Europa verkar vara andra generationens invandrare, med bakgrund främst i Marocko eller Tunisien, som på något sätt råkat illa ut, säger Torvalds.

Att spärra av alla offentliga platser med betonghinder och bemanna dem med tungt beväpnade poliser ser han däremot inte som ett alternativ.

Finland kan medla

President Sauli Niinistös tidigarelagda besök hos sin amerikanska kollega Donald Trump ser Torvalds som ett tecken på att Finland fortfarande har möjlighet att medla mellan USA och Ryssland. Han tror att Niinistö eventuellt kan ha ett budskap att framföra från den ryska presidenten Vladimir Putin som Niinistö tog emot i Nyslott tidigare i sommar.

– Vi kan fortfarande vara en brobyggare, säger han.

Finland kan lättare axla rollen än många andra länder eftersom vår historia är annorlunda. De östeuropeiska länderna har ett känslomässigt förhållande till Ryssland, enligt Torvalds.

Samtidigt blir det allt svårare att hitta förtroendeskapande åtgärder och förbigå Ukraina och Krim. Torvalds tar som exempel Siemens export av generatorer till Ryssland. Koncernen hade blivit vilseledd och generatorerna fördes till Krim.

Liten ljusning i USA

Ryssland ser ut att bli allt mer auktoritärt, är Torvalds analys. Anhållandet av regissören Kirill Serebrennikov är bara det senaste exemplet på det.

Rysslands problem ligger i ekonomin. När världsmarknadspriset på olja ligger på drygt 50 dollar fatet har Ryssland produktionskostnader på över 100 dollar fatet, säger Torvalds. Men de ekonomiska reformerna har uteblivit. Till exempel de it-centra som grundades utanför Moskva under Dimitrij Medvedevs presidentperiod har flytt utomlands.

I USA ser Torvalds däremot en liten ljusning. Sedan Trump bytte ut sin kanslichef och sparkade bland andra rådgivaren Steven Bannon finns det fler människor vid presidentens sida som lyssnar, säger Torvalds.

Här kan du läsa ÖT:s chefredaktör Kenneth Mynttis analys av bland annat islamkritik.