Svenska Folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson ger både ris och ros åt regeringens färdiga budgetförslag.

– De har uppenbart lyssnat på oss när det gäller satsningar på sysselsättningen, de unga, garantipensionen och ensamförsörjartillägget på barnbidraget. Det är positiva saker, men jag tycker att regeringen kunde ha en betydligt ambitiösare målsättning när det gäller sysselsättningsgraden.

Henriksson hörde statsministern säga att Österbotten redan har 75 procents sysselsättningsgrad och att det bör räcka.

– Jag tycker inte att det kan vara budskapet, utan att vi på sikt kan nå en sysselsättning på närmare 80 procent.

Sysselsättningsgraden är 80 procent till exempel på Åland, där SFP hade sitt sommarmöte för några dagar sedan.

– Klart att det är bra att tillväxten ökar, och att arbetsplatserna blir fler, men det skiner igenom att ambitionsnivån är för låg. Man kan inte slå sig på bröstet och vara nöjd med att gå halvvägs när det finns så mycket mer att göra.

Henriksson förespråkar också fler lokala avtal och bättre möjligheter för unga att tjäna lite pengar utan att det påverkar stöden. Hon anser att samhället behöver fler positiva incentiv.

Familjeledighetsreformen behöver klarhet, bredd och ambition

Ett av budgetens hetaste ämnen är familjeledighetsreformen, som bekymrar Henriksson. Hon är för en familjeledighetsreform som faktiskt är en förnyelse, inte bara en kosmetisk förändring som inte får kosta.

– För att det ska bli en bra reform, så borde man göra den parlamentarisk och se till att alla partier är med från början. Jag föreslår en bred parlamentarisk arbetsgrupp, helst en kommitté, för annars är risken att den blir urvattnad. Om regeringen inte är beredd att satsa lite pengar på reformen, så kan ingen vänta sig några större förändringar.

"Populismen vann över förnuftet"

Varken biståndet eller flyktingkvoten kommer att höjas, vilket Henriksson är besviken över. Däremot tilldelas polisen, Skyddspolisen och domstolarna mer resurser. Också utbildningen får mera pengar, men inte tillräckligt för att kompensera de tidigare årens nedskärningar.

– Populismen vann här över förnuftet. Men samtidigt som man satsar på inre säkerhet, så borde de inse att vi måste satsa på biståendet för att kunna lyckas i en global värld. Vi kan inte köra med halvsläckta lyktor där.

Mindre sjukhus och kommuner mobbas

Den omdebatterade vårdreformen beräknas ge besparingar på tre miljarder euro på lång sikt, vilket ska påverka landets hållbarhetsunderskatt. Henriksson tycker att det finns för mycket luckor i resonemanget.

– Det här är en megafråga, det handlar om jättemycket pengar. Jag tycker inte att man ännu har klarat av att förklara vad som egentligen ska hända. Om man fortsättningsvis räknar med den här storleksklassens besparingar och att vår ekonomi kommer i balans, så borde man kunna säga det högt.

Det finns ännu inga godkända lagar kring det nya reformpaketet.

– Risken är att man orsakar kaos på kommunfältet. Kommunpolitikerna och -ledningarna har svårt att veta vad man ska räkna med. Det här är på riktigt ett stort bekymmer. Samtidigt tvingar man mindre sjukhus att sluta med fungerande vård, till exempel dagkirurgin.

Henriksson anser att mindre sjukhus och kommuner utsätts för mobbning.

– De gör små kosmetiska saker som man tror att ska medföra kostnadsbesparingar, men som egentligen inte gör det. Samtidigt räknar man med att utgifterna på sikt ska kunna vara tre miljarder lägre.

Henriksson tror att ingen egentligen vet hur stora summor det handlar om, men att man forsätter att utgå ifrån de här beräkningarna.