Nu har regeringen beslutat att inleda beredningen, men många befarar att det blir en halvmesyr.

I samband med budgetförhandlingarna kom regeringen överens om att en familjeledighetsreform ska genomföras år 2019. Arbetet leds av familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) och undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen och social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila (Blå) deltar också. Regeringen har slagit fast att reformen inte får öka på kostnaderna och enligt Saarikko handlar reformen om att göra den nuvarande modellen enklare och mer flexibel för olika typer av familjer. Det ska fortfarande vara möjligt att vårda sitt barn hemma tills barnet fyller 3 år. Europa- och kulturminister Sampo Terho (Blå) sade på regeringens presskonferens att man inte kommer att ingripa mot familjernas rätt att välja själva hur de gör.

I vilken form beredningen görs är fortfarande öppet. Flera oppositionspartier har önskat en parlamentarisk beredning, men det har regeringen inte nämnt något om. Däremot säger Saarikko i en videoblogg att arbetsmarknadsorganisationerna och barn- och familjeorganisationer ska få delta i beredningen.

"Kan bli torso"

Både arbetsmarknadsorganisationer och oppositionspartier är glada för att regeringen äntligen tar tag i frågan, men samtidigt är man orolig för att det ska bli en reform utan verkan.

– Om hemvårdsstödet inte ändras och om man inte skjuter till mer pengar är vi lite oroade över helheten – vilka möjligheter finns det att skapa ett nytt flexibelt system? säger Saana Siekkinen, direktör på fackcentralen FFC.

FFC hoppas att beredningen ska omfatta helheten, såväl familjeledigheterna som hemvårdsstödet.

– Också i vår modell är det möjligt att vårda barnet hemma tills det fyller tre, men inte att vara hemma på heltid, säger Siekkinen.

Finlands näringsliv EK anser att reformen har två viktiga mål: att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och att öka sysselsättningen. Det förutsätter att reformen ändrar på fördelningen av familjeledigheterna mellan kvinnor och män och att den ingriper mot hemvårdsstödet som slår ut kvinnor från arbetsmarknaden, säger direktör Ilkka Oksala på EK.

– Om familjeledighetsreformen inte innehåller de här två elementen kan varken sysselsättningsmålet eller en förbättrad ställning för kvinnor på arbetsmarknaden nås och reformen blir en torso. Jag tycker inte det vore klokt att nu genomföra en reform som nästa regering vore tvungen att revidera med en gång, säger Oksala.

"Bra att reformarbetet inleds"

Akavas ordförande Sture Fjäder vill däremot inte kritisera regeringens villkor kring familjeledighetsreformen. Han tror att Samlingspartiet kan ha en annan linje än Saarikko.

– Jag vill inte i det här skedet kasta några brandfacklor eller bomber utan tycker att man ska ge regeringen en eloge för att den vaknat till att arbetsmarknadsorganisationerna vill ha den här reformen, säger Fjäder till FNB.

"Inga stora förändringar utan pengar"

SFP:s partiledare Anna-Maja Henriksson och hennes kollega i Vänsterförbundet Li Andersson befarar att reformen urvattnas.

– Om man inte är beredd att satsa lite pengar på reformen så kan det inte bli några stora förändringar, säger de.

Andersson säger att Terhos uttalande kan tolkas som att kvoteringen inte får ökas och påpekar att det behövs mer kvotering för att öka pappornas ledigheter.

– Det här budskapet blev väldigt oklart för mig och det tyder nog på att ambitionsnivån är ganska låg, säger Henriksson.

Både SFP och Vänsterförbundet har talat för en 6+6+6-modell där vardera föräldern får 6 månader föräldraledigt och familjen själv får bestämma över det tredje halvåret.

– Den skulle inte minska på någons föräldraledigheter, säger Andersson.