På vilka tänker man göra en riskbedömning?

Regeringen beslutade i budgetförhandlingarna att det ska göras en riskbedömning på de personer som fått avslag på sin asylansökning och vid behov ska de tas i förvar omedelbart. Detta kan enligt regeringen förutsätta lagändringar och ökad förvarskapacitet.

Inrikesminister Paula Risikko säger att riskbedömningen utvidgas att omfatta alla som fått avslag.

– Vi utreder nu hur det ska göras, vilka resurser som krävs, om det behövs flera förvarsenheter och om lagstiftningen måste ändras.

Det finns ännu ingen klar tidsplan för genomförandet. Centralkriminalpolisen gör redan nu riskbedömningar på personer som har negativa asylbeslut som vunnit laga kraft och som väntar på tvångsavvisning.

Hur skärps övervakningen av personer som vistas i landet utan tillstånd och straffen?

Justitieminister Antti Häkkänen säger att man redan nu kan få böter för att uppehålla sig i landet utan tillstånd. I framtiden blir straffet böter eller högst sex månader fängelse om de förslag Justitieministeriet skickat på remiss stiftas i lagen.

– Polisen får då lite mer omfattande undersökningsbefogenheter för att få reda på var en person som vistas i landet olagligt befinner sig och att man med hjälp av telefondata eller på annat sätt kan lokalisera personen. Det kan inte vara så att det utanför myndigheternas kontroll uppstår parallella samhällen eller verksamhetsmodeller där myndigheterna inte vet vilka som rör sig i landet, vad de lever av och vad de dagligen gör, säger Häkkänen.

Straffas de som hjälper eller gömmer personer som fått avslag?

Blå riksdagsgruppen sade på torsdagen att straffpraxis gällande logi för personer som vistas olagligt i landet ska tydliggöras. Häkkänen säger att lagändringen skulle kunna gälla situationer där en person avsiktligt hindrar myndighetsverksamhet när hen hjälper en person som vistas olagligt i Finland. Han säger att ändringen alltså inte skulle gälla alla situationer där man hjälper papperslösa.

– Polisen har uttryckt oro för om hindrande eller försvårande av myndighetsverksamhet har definierats tillräckligt tydligt i lagen. I praktiken handlar det om att ska vi införa en formulering i lagen om att avsiktligt hindra myndigheter från ingripa mot att en person vistas olagligt i landet på något sätt, genom att gömma, inhysa eller på något annat sätt – att hur ska man ställa sig till det. Allmänt taget är medhjälp till eller främjande av brott kriminaliserade i straffrätten. Också när det gäller brott med lindriga straff såsom olaglig vistelse i landet är medhjälp eller främjande redan straffbart, säger Häkkänen.

Risikko säger att det inte frågan om att sanktionera hjälpande.

– Vi preciserar sanktionerna mot främjande av olaglig vistelse i landet och strävar efter att myndigheterna ska kunna göra sitt jobb.

Hur ska rättsskyddet för dem som fått avslag ombesörjas?

Rättshjälpen till asylsökande har kritiserats för allvarliga brister och en del av de privata juristerna sägs ha bedragit asylsökande. Häkkänen sade för några veckor sedan att det ska göras en grundlig utredning om rättshjälpen till asylsökande. Han hoppas få några svar redan i höst. Utredningen i sin helhet blir klar nästa år.

– Jag kan inte börja bedöma vad enskilda jurister gjort, men utgångspunkten är att de jurister som sköter asylärenden är skyldiga att göra det noggrant och efter bästa förmåga redan med tanke på moral och etik. De övervakas också som sig bör. Det är sant att det förekommit klagomål i vissa fall om att man inte betett sig korrekt och därför ville jag ha den här utredningen, säger Häkkänen.