Årets Fredrika kämpar för jämlikhet och fred

Fredrika Runeberg-stipendiet beviljas årligen till förtjänta personer som arbetar i Fredrika Runebergs anda. Runeberg var en stor förespråkare för jämlikhet.

– I dag är en av de brännande jämlikhetsfrågorna rätten att söka sig till trygghet, säger stipendiekommitténs ordförande Wivan Nygård-Fagerudd.

Därför beviljas stipendiet i år till Laura Londén, som länge jobbat för mänskliga rättigheter genom flyktinghjälp och kvinnors rättigheter i Förenta nationerna.

Kämpar för jämlikhet och hälsa

På grund av sin pappas jobb i FN tillbringade Londén en stor del av sin barndom utomlands, bland annat i Etiopien där hon såg ojämlikhet och fattigdom. Londén visste tidigt att hon ville jobba med flyktingfrågor och skrev sin pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi om flyktingar och asylrätt i Finland.

Hennes första jobb var som flyktingsekreterare i Malax och efter det har hon jobbat med flyktingfrågor i FN i snart 30 år.

I dag är Londén biträdande generalsekreterare i FN. Hon är också vice generaldirektör för FN:s befolkningsfond UNFPA och jobbar för att stärka kvinnors ställning och främja sexualhälsan runtom i världen. Ett av de stora målen är en värld där alla kvinnor själva får bestämma över sitt liv. Bland annat om och när de vill gifta sig och skaffa barn.

Det ultimata målet är fullständig jämlikhet.

– Det är inte ett hopplöst mål så länge man ser på det individ för individ. Då är allt arbete man gör värt det. Det är omöjligt att uppnå fullständig jämlikhet överallt i världen på samma gång, men det finns redan länder som kommit långt, till exempel Kanada och Sverige, säger Londén.

Motvind i attityder och finansiering

Men det finns också stora motgångar. Enligt Londén är attityderna mot flyktingar mycket kyligare än förr.

– Flyktingar förknippas alltid med problem och kriser. Till och med de med välkomnande attityder till flyktingar förknippar dem med problem i sitt tal. Det är inte en flyktingkris vi har utan en solidaritetskris, säger Londén.

Finansieringen är inte heller någon dans på rosor. Trumps administration drog in USA:s stöd för FN:s befolkningsfond tidigare i år.

– Vissa vägrar ge stöd om verksamheten har något att göra med abort. Andra vägrar igen ge stöd om den inte gör det.

Det som Londén ändå anser vara bättre i dag än förr är medvetenheten om flyktingsituationen.

Hon poängterar att motvinden också kan sporra andra att hjälpa. När USA avskaffade stödet utökade andra länder, bland annat Finland, sitt stöd.

Stipendiesumman ska hjälpa invandrarkvinnor

Londén blev överraskad över att ha beviljats stipendiet.

Hon anser ändå att samhällsmoderligheten, som är ett centralt kriterium för priset, resonerar starkt med hennes egna jobb och FN:s Agenda 2030. Agendan har 17 mål och 169 delmål för en hållbar utveckling i världen. Målen innebär bland annat att utrota fattigdom, förverkliga de mänskliga rättigheterna och skapa jämställdhet mellan könen.

– Det är just det samhällsmoderlighet handlar om, att hjälpa dem som har det sämst.

Londén har valt att donera hela stipendiesumman på tiotusen euro till förbundet Monika-Naiset. Organisationen hjälper kvinnor med invandrarbakgrund som upplevt våld eller hot om våld. Den upprätthåller en kvinnojour och erbjuder stöd och aktiviteter för att främja invandrarkvinnors välmående och integration.

Valet föll på Monika-Naiset eftersom deras verksamhet kombinerar de två stora frågorna som Londén själv jobbar med: flykting- och kvinnofrågor.

– Pengarna räcker längre i en mindre organisation. Stipendiet kan vara till hjälp ännu om ett år.