USA:s geologiska forskningscentral USGS rapporterade om ett skalv i Nordkorea och uppgav att det kan ha orsakats av en explosion. Enligt Yonhap har den sydkoreanska militären uppgett att ett konstgjort skalv inträffat kring Nordkoreas kärntestområde. Enligt Yonhaps Twitter är skalvet 9.8 gånger starkare än det som senast orsakades av Nordkoreas kärnvapentest.
Kort senare meddelade Kina att ett skalv till har registrerats. Det hade styrkan 4,6 och beskrivs som något som "rasar in".
Nordkorea: Vi har en vätebomb
Före skalven hade Nordkoreas statliga nyhetsbyrå KCNA meddelat att Nordkorea utvecklat en vätebomb som kan fästas på en interkontinental ballistisk robot. Experter har bedömt att Nordkorea kan komma att genomföra ännu ett kärnvapentest närsomhelst och att diktaturen tekniskt sett är redo för det. KCNA har inte nämnt några planer på en provsprängning.
Tidigare under helgen kom i stället rapporter från KCNA om att landets diktator Kim Jong-Un hade besökt en militär enhet där det tillverkas kärnvapen. Han ska ha inspekterat en vätebomb som kan placeras på en långdistansrobot, enligt KCNA. Kim sade enligt KCNA att bomben är hundraprocentigt inhemsk produktion.
Det är mycket oklart om Nordkorea har lyckats tillverka en mindre version av en vätebomb som kan skjutas iväg med en robot, och om den verkligen fungerar. I januari 2016 sade Nordkorea att landet genomfört en provsprängning av en vätebomb. Bedömare var tveksamma eftersom sprängkraften som registrerades utifrån inte såg ut att vara tillräckligt stor.
Spridit oro
Provsprängningen som landet genomförde i september i fjol – landets femte atomprov – sades vara Nordkoreas kraftigaste hittills, men den bedömdes inte heller ha varit kraftfull nog för att vara en vätebomb. I det fallet hävdade inte heller diktaturen att det var en vätebomb.
Nordkorea har spridit oro under sommaren genom att två gånger testskjuta långdistansrobotar med potential att nå USA. Landet har hotat med att det finns en plan för att attackera amerikanska baser på Guam i Stilla havet. I veckan sköts dessutom en medeldistansrobot upp över Japan, vilket ledde till att FN:s säkerhetsråd samlades akut och snabbt kom med ett starkt enhälligt fördömande. FN-sanktioner har införts mot Nordkorea sju gånger men det har inte fått landet att minska på sina robottester.
Den japanska premiärministern Shinzo Abe har i helgen – innan uppgifterna om skalven kom – talat med USA:s president Donald Trump i telefon. De kom överens om att det krävs ett tätare samarbete mellan länderna, och med Sydkorea, för att möta den upptrappade situationen, rapporterar nyhetsbyråer.
Vid Finlands utrikesministeries enhet för östra Asien och Oceanien säger de att läget är oroväckande. De håller på att sätta in sig i nuvarande läget för att analysera situationen.
Nordkorea: Sprängning av vätebomb lyckades
Nordkorea meddelar att landet provsprängt en vätebomb och att provet lyckades fullständigt. Regimen meddelar på statlig tv att vätebomben kan fästas på en robot. Två jordbävningar registrerades i morse i Nordkorea. Japans regering bekräftade att skalven var ett kärnvapenprov.
Några timmar efter skalven meddelar Japans utrikesminister Taro Kono i statliga NHK:s tv-sändningar att "vi har dragit slutsatsen" att skakningarna utlösts av en atombomb. Flera tidigare skalv i Nordkorea har orsakats av provsprängningar. Även den sydkoreanska regeringen ser enligt landets nyhetsbyrå Yonhap de nya jordbävningarna som ett starkt tecken på att Nordkorea för sjätte gången har provsprängt kärnvapen.
"Flera gånger starkare än Hiroshima-bomben"
Omvärlden märkte först händelsen som ett stort jordskalv, av USA beräknat till magnituden 6,3, i norra Nordkorea. Några timmar senare meddelade Japans utrikesminister Taro Kono i statliga NHK:s tv-sändningar att "vi har dragit slutsatsen" att skakningarna utlösts av en atombomb. Sydkoreanska experter gör bedömningen att bomben utlöst 5–6 gånger så mycket energi som förra gången Nordkorea gjorde ett atomtest. Den sprängningen, i september 2016, beskrevs i sin tur som Nordkoreas dittills kraftigaste.
Den beräknade kraften nu anges till 50–60 kiloton. Det skulle innebära att explosionen var flera gånger starkare än Hiroshima-bomben över Japan under andra världskriget. Men även om det anses klart att det var en atombomb är steget långt från en "enkel" sådan, en fissionsbomb, till en mycket mer avancerad termonukleär laddning, en vätebomb.
En anonym amerikansk tjänsteman säger till Reuters att det inte alls är säkert att Nordkorea kunnat bygga en vätebomb, och "ännu mindre en som kan sättas i en ICBM (robot) och återinträda i jordens atmosfär utan att brinna upp".
Tekniskt redo
Experter har bedömt att Nordkorea skulle kunna genomföra ännu ett kärnvapentest närsomhelst och att diktaturen tekniskt sett varit redo för det.
Tidigare under helgen kom rapporter från Nordkoreas statliga nyhetsbyrå KCNA om att landets diktator Kim Jong-Un hade besökt en militär enhet där det tillverkas kärnvapen. Han ska ha inspekterat en vätebomb som kan placeras på en långdistansrobot, enligt KCNA, alltså eventuellt av samma typ som den nu utlösta.
Omvärlden fördömer
Även Kina, som traditionellt har stött Nordkorea, fördömer kraftigt provsprängningen. Kinas utrikesministerium konstaterar att Nordkorea har ignorerat det internationella samfundets breda motstånd när landet utförde testet.
Frankrikes president Emmanuel Macron vill att det internationella samfundet svarar "med fast hand" på Nordkoreas provsprängning. Han vill att FN:s säkerhetsråd reagerar snabbt.
Också Rysslands utrikesministerium fördömer kärnvapentestet. Enligt Ryssland kan den här sortens verksamhet i längden få allvarliga följer för Nordkorea, uppger nyhetsbyrån Interfax. Samtidigt manar ministeriet till besinning och anser att man bör avstå från åtgärder som skulle öka spänningarna ännu mer.
Kärnvapen
- Kärnvapen finns i två olika varianter, vätebomber och "vanliga" atombomber.
- En vätebomb bygger på fusion, sammanslagning av små lätta atomkärnor, i motsats till atombomb som bygger på fission, klyvning av stora och tunga atomkärnor. Fission är också processen som utnyttjas till atomenergi, men då i kontrollerad form.
- Bland andra den ungersk-amerikanske fysikern Edward Teller deltog i utvecklingen av atombomben i USA 1941–46. 1950 utsågs Teller till ledare för USA:s vätebombsprogram.
- Källa: Nationalencyklopedin
Vi uppdaterar.