Han riktar sig ändå främst till de politiska beslutsfattarna som ska kunna garantera att det finns förutsättningar för samhällsnyttiga medier i Finland, också på svenska.
Rapporten är skriven innan nyheten om att tre finlandssvenska tidningshus lämnar FNB och startar en egen nyhetsbyrå, även om Melin funderar kring FNB:s framtid. Det är ett självklart diskussionsämne på Magmas evenemang i Helsingfors i dag.
Melin tror inte att papperstidningens dagar är räknade, i synnerhet inte efter färsk statistik från Mediernas förbund som visar att de digitala upplagorna endast ger sju procent av dagstidningarnas intäkter. Det beror främst på uteblivna reklamintäkter. Melin lovordar lokaljournalistiken, och lyfter upp HSS Media som ett gott exempel. HSS Media ger ut Vasabladet, Österbottens Tidning och Syd-Österbotten.
– Intjäningslogiken borde bygga på att man medvetet satsar på tidningens innehåll och erbjuder läsarna det innehåll de vill ha. Till de positiva effekterna av mediekrisen hör återupptäckten av lokaljournalistikens betydelse. På den punkten har HSS tagit lovvärda initiativ, skriver Melin i sin pamflett.
Melins fyra rekommendationer
- 1) Regeringen bör tillsätta en bred nationell medieutredning med syfte att stärka de samhällsnyttiga mediernas position i dagens digitala verklighet så att de kan anta de utmaningar medierna ställs inför.
- 2) Omvärdera presstödet till dagstidningar så att stödet riktas till innehållsproduktionen i samhällsnyttiga tidningar, oavsett de är papperstidningar eller digitala produkter.
- 3) Sänk mervärdesskatten för prenumerationer på digitala publikationer till samma nivå som gäller för prenumerationer på papperstidningar, det vill säga 10 procent.
- 4) Glöm klickjournalistiken, prioritera innehållet.
Melin anser att stora delar av mediebranschen lever kvar i illusionen att media enbart är en fråga om distribution.
– En lärdom av mediekrisen borde vara att innehållet är viktigare än hur tidningen eller den digitala produkten distribueras. Och att journalistiken står i fokus.
Å andra sidan menar han att många av de finlandssvenska mediernas bekymmer bottnar i beslutsfattarnas prioriteringar.
– I motsats till situationen i Sverige, där regeringen tillsatt en medieutredning för att slå vakt om de demokratiska värden som en fri press står för, har regeringen i Finland i stället fokuserat på konkurrensen inom mediemarknaden och en politisk kontroll av public service, skriver Melin.
Han tar också upp Yles uppmärksammade public service-roll, dels på grund av regeringens vilja att stärka sin insyn i bolaget och dels på grund av debatten kring Yles rätt att publicera nyhetsmaterial på sin webbplats. Svenska Yle är den ledande nyhetssajten då det gäller rikspolitik på svenska. Hittills har FNB till stor del försett KSF Medias och HSS Medias tidningar med rikspolitiska nyheter.
Engelska istället för svenska
Enligt medieforskaren Laszlo Vincze är tröskeln oerhört låg för att unga svenskspråkiga i Finland väljer engelska framom svenska på nätet. Svenskan används mest i kommunikationssyfte.
– På sikt är denna trend ytterst allvarlig. Ifall svenskspråkiga ungdomar inte läser nyheter på svenska tar de inte del av den finlandssvenska samhällsdebatten eller demokratin. De svenskspråkiga ungdomarnas kunskaper i svenska riskerar passiveras som en följd av ett mångspråkigt medielandskap där det svenska i konkurrensen med andra språk trängs undan, skriver Melin.
Tankesmedjan Magma
- Grundad 2008.
- Partipolitiskt obunden som ska upprätthålla en fördomsfri debatt på svenska och stärka den finlandssvenska identiteten.
- Chef är idéhistoriker Nils Erik Forsgård.
- Årsbudget på närmare 800 000 euro.
- Bland finansiärerna finns Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen för Åbo Akademi och Stiftelsen Tre smeder.