Från och med början av fjolåret har poliserna gett redogörelser över situationer där de använt maktmedel. Över tusen sådana redogörelser gjordes under fjolåret. Redogörelserna möjliggör för första gången tillförlitlig statistikföring av polisens våldsanvändning.

– Polisen möter fler former av våld än tidigare. Då det förr var slag och brottande kan man i dag lägga ut olika fällor för att skada, och det finns olika dolda redskap, säger kommissarie Henri Rikander vid Polisyrkeshögskolan. Han har forskat i polisens våldsanvändning.

Rikander säger att polisens användning av maktmedel ökar i samma takt som våldet mot polisen.

Måste dimensioneras rätt

I olika situationer beslutar poliserna inom lagar och direktiv om de ska brottas, använda elpistol, paprikaspray eller batong.

Den här veckan uppmärksammades polisens användning av pepparspray vid en demonstration på en flyktingförläggning och fallet där polisen använde vapen på riksväg fyra i fjol höstas. Det sistnämnda fallet fick till åtalsprövning den här veckan.

– Våldsanvändningen berättigas av att tjänsteuppdraget är lagligt. Maktmedel är en sista utväg och de måste dimensioneras så att man använder det mildaste effektiva sättet för att nå det lagliga målet, säger Rikander.

Rikander påminner om att polisen alltid varnar först, så att personen i fråga har en möjlighet att agera annorlunda.

Det är i sista han åklagaren som utreder om polisens våldsanvändning varit berättigad. Enligt Riksåklagarämbetet har polisens våldsanvändning varit berättigad i största delen av fallen.