Ekonomin blomstrade och framtiden såg ljus ut för det till stora delar autonoma Kurdistan i norra Irak, inte minst tack vare betydande oljeintäkter. Men det var innan IS gjorde sitt intåg. Kampen mot terrorgruppen och kostnaderna för mottagandet av hundratusentals flyktingar förändrade allt och urholkade ekonomin. När oljepriset dessutom störtdök 2014 lades ytterligare sten på börda. Kombinationen av dessa kriser ledde till att den ekonomiska tillväxten minskade från åtta procent 2013 till tre procent 2014, enligt Världsbankens uppskattning från 2015.
– Kurdistan är inte i sig självt en livskraftig stat av flera skäl. Det finns en väldig konflikt mellan kurder och mellan de kurdiska partierna. Dessutom finns en konflikt mellan de väpnade organisationerna, säger Per Jönsson, Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet i Sverige.
Pressar Bagdad
Opinionsundersökningar pekar på att det blir ett ja på måndagen, när den självstyrande kurdiska regionen i Irak (KRG) folkomröstar om att bryta sig loss från Bagdad. För många blir det en länge efterlängtad frihetsdröm som går i uppfyllelse. Men det kommer inte att innebära en omedelbar frigörelse.
Per Jönsson tror inte att Kurdistan kommer att göra verklighet av en frigörelse ens på längre sikt.
– Så länge Kurdistan är kvar i Irak så håller man nere de interna konflikterna. Jag tror inte att de kommer att utropa självständighet utan använda omröstningen för att pressa Bagdad på så många förmåner som möjligt, genom att visa att här finns en politisk kraft att räkna med och att Bagdad måste respektera det.
Rysk ljuspunkt
Under de senaste tre åren har KRG tvingats låna tre miljarder USA-dollar från företag, bland annat från det schweiziska oljehandelsbolaget Vitol och gruv- och handelsbolaget Glencore, uppger AFP.
– Men det finns en ljuspunkt ur kurdisk synvinkel. Och det är att Ryssland har gått in som räddaren i nöden och bara under det senaste året har ryska Rosneft investerat fyra miljarder dollar i Kurdistans gas- och oljeprojekt, säger Per Jönsson.
Ryssland är den enda stormakt som har ställt sig positiv till folkomröstningen. Med Israel har dessutom presidenten för irakiska Kurdistan Massud Barzani och hans parti KDP goda förbindelser sedan länge, poängterar Jönsson.
– Ryssland och Israel är inga dåliga bundsförvanter om man är ett litet land utan kustremsor och floder och med ensidiga, begränsade resurser, säger Per Jönsson.
Irakiska Kurdistan
- Sedan 1992 har kurderna full kontroll över omkring två tredjedelar av det område som de kallar irakiska Kurdistan. Det rör sig om de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som omfattar omkring 50 000 kvadratkilometer och där det bor över fem miljoner människor (och därtill ett stort antal flyktingar).
- Det självstyrande områdets huvudort är Arbil (Erbil), som på kurdiska kallas Hewlêr. Det bor också kurder i angränsande Tamim (Kirkuk), Niniva (ofta stavat Nineveh, med storstaden Mosul som huvudstad) och Diyala längre söderut samt i Bagdad.
- Dagens gränser är dock omstridda och många har flytt eller fördrivits under upprepade krig och uppror. 2014 tog kurdiska styrkor kontroll över ytterligare landområden, däribland oljestaden Kirkuk.
- Källa: Svenska Landguiden