Vid tillverkningen av kläder och möbeltextilier används ofta stora mängder kemikalier. De kan ge tyget färg, göra så att det stöter bort vatten och smuts och inte fattar eld så lätt. För att kläder ska se snygga ut när de hänger i butiken används ibland kemikalier som gör dem skrynkelfria och dessutom behandlas de ofta med antimögelmedel så att de ska klara av transport i fuktiga lastutrymmen.

Det mesta av kemikalieresterna ska vara borta när slutprodukten väl befinner sig butiken, men för att vara på den säkra sidan rekommenderas tvätt och vädring.

– Vi brukar ge rådet att tvätta nya kläder, lakan, filtar, kuddar, handdukar och gosedjur innan de används för första gången. Då försvinner överskottsfärg som kan innehålla kemikalier, säger Camilla Westlund som är inspektör på Kemikalieinspektionen i Sverige.

Välj miljömärkt

Vi omges av möbler, kläder, leksaker, elektronik och prylar vars innehåll vi vet väldigt lite om. Det man som konsument kan göra är att se efter miljömärkta produkter. Öko-tex och Gots är exempelvis två textilmärkningar som visar att de inte innehåller rester av giftiga kemikalier. Ett annat sätt att är att handla kläder second hand.

– Då har ju ett plagg redan blivit tvättat flera gånger, säger Camilla Westlund, som samtidigt vill varna för att plocka med sig alltför ålderstigna leksaker i plast hem från begagnatbutiken:

– Gamla leksaker i mjuk plast som är tillverkade före år 2007 när de första skarpare kraven kom skulle jag undvika.

Hon vill också mana till viss försiktighet med e-handel.

– Andra regler gäller utanför EU och därför är det mer osäkert vilka slags ämnen som finns i de varor som konsumenten köper direkt från en aktör utanför, säger hon.

Få ställer frågor

Till skillnad från livsmedel och hygienartiklar, som måste ha en innehållsförteckning, behöver inte varor ha det. Det ska dock inte krävas en kemiexamen för att handla möbler, kläder och leksaker till barnen, och som konsument har man rätt att få information om en vara innehåller något som finns med på EU:s lista över särskilt farliga ämnen.

– Större företag har system för det här och om en fråga kommer in skickar de den vidare till miljö- och kvalitetsansvariga som har 45 dagar på sig att återkomma med ett svar. Men det här är en ganska okänd rättighet som få ännu så länge utnyttjar, säger Camilla Westlund.

Att vi blir mer medvetna konsumenter och ställer frågor skulle dock bidra till att företagen måste ta ett större ansvar för varorna de säljer och ha bättre koll på vilka ämnen som ingår i produkten.

Intimskydd granskas

Kemikalieinspektionen har tidigare av regeringen fått i uppdrag att göra en kartläggning av vilka ämnen som kan finnas i vanliga produkter och ta fram en handlingsplan för en giftfri vardag till år 2020. Främsta fokus ligger på dricksvattnet och barns hälsa. Barn och ungdomar är mer känsliga för kemikalier än vuxna eftersom deras hjärnor, immun- och hormonsystem är inte färdigutvecklade. Små barn som utforskar omgivningen genom att känna och smaka på saker är särskilt utsatta.

Man ska även kartlägga farliga ämnen i en lång rad produkter som finns i våra hem, som möbler, träningsredskap, kläder och intimprodukter. Bindor, tamponger och menskoppar är särskilt prioriterade.

– Det har förekommit uppgifter i medier tidigare som är intressanta, bland annat en schweizisk undersökning som talat om rester av bekämpningsmedel, säger Erik Gravenfors, kemist och utredare på Kemikalieinspektionen.

Okända ämnen

I dag regleras inte de här produkterna specifikt i lagstiftningen och ingen myndighet har därför tillsynsansvar för kemikalierisker i dem. Företagen har själva ansvar för att se till att deras produkter är säkra.

– Vi tittar inte på de här intimhygienprodukterna för att vi tror att det är ett jätteproblem. Så är det inte alls, utan vi vill bara veta. De är i kontakt med slemhinnor och är väldigt nära kroppen vilket är ett tungt skäl för oss och det är därför vi prioriterar det.

Erik Gravenfors misstänker att man kan komma att hitta miljöfarliga ämnen i olika produkter, och hoppas att det kommer att ge en tydligare bild av hur varor är sammansatta.

– En sådan här kartläggning kommer vara jätteviktig för Kemikalieinspektionens prioriteringar, så att vi har rätt fokus.

Minska risken för farliga kemikalier

  • Välj miljömärkta textilier eftersom det är en garanti för att de uppfyller vissa miljö- och kemikaliekrav. Undvik så långt som möjligt textilier som är impregnerade, flamskyddade eller behandlade med antibakteriella medel.
  • Fråga i butiken om varan du ska köpa innehåller farliga ämnen. Företagen har ett ansvar för sina produkter. Meddela butiken om en vara ger besvär.
  • Tvätta kläder och sängkläder innan du använder dem första gången för att minska eventuella rester av hälsofarliga ämnen och vädra nyuppackade varor som luktar starkt.
  • Värm mat i mikron i plastkärl endast om det finns märkning som visar att det går bra. Risken att ämnen i plasten förs över till maten är större vid höga temperaturer.
  •  Var extra försiktig när det gäller varor avsedda för barn, som är känsligare för kemikalier än vuxna. Rensa bort gamla leksaker i mjuk plast tillverkade före år 2007 som kan ha höga halter av ftalater, flamskyddsmedel och gifter som bly.
  • I EU är leksaker den mest reglerade varugruppen, men om man exempelvis köper badleksaker på utlandssemestern i Asien gäller inte den hårdare europeiska tillverkningslagstiftningen.

Håll koll på miljömärkningen

  • Håll koll på miljömärkningen
  • Öko-tex. Frivillig märkning av textilprodukter som visar att de är tillverkade med mindre belastning på miljön och att de inte innehåller farliga kemikalier.
  • GOTS (Global Organic Textile Standard). Internationell miljömärkning för textil som omfattar hela livscykeln från råvara till färdig textil. Ställer även krav på arbetsförhållanden i tillverkningsfabrikerna.
  • Källa: Naturskyddsföreningen