En kommitté på Försvarsministeriet har suttit och tänkt. ”Hur kan den lede ryssen tänkas tänka inför nästa års presidentval i Finland?”

Eller – för att vara exakt – det var inte en ­kommitté utan ett expertnätverk knutet till ­Försvarsministeriets säkerhetskommitté som tänkte till.

Ilta-Sanomat publicerade tankarna i måndags och på måndagskvällen dök de upp under tv-­debatten mellan presidentkandidaterna. Kommen­tarerna från debattörerna var inte nådiga. Den ­sittande presidenten, till exempel, sa tämligen rakt ut att säkerhetsexperter med uppgift att förhindra ”trollande” (spridande av tvivelaktiga uppgifter för att uppnå ett visst syfte) nu i stället själva sysslat med just det.

Så vad kan ”ryssen”, enligt de tanketrådar expertnätverket spunnit, hitta på?

Listan i Ilta-Sanomat är lång, men i många fall handlar det om liknande tankar, formulerade på olika sätt och med olika utgångspunkt.

Både traditionella medier och – givetvis och främst – sociala medier skulle utnyttjas för att ­skapa ett åsiktsklimat som tjänar grannen i öst och försvagar finländarnas tilltro till det egna ­demokratiska systemet, de egna politiska ledarna.­ Felaktig eller tillspetsad information ­skulle ­spridas, de politiker som står för åsikter grannen­ önskar skulle stödas, de som inte gör det mot­arbetas och svartmålas.

En ny rysk ambassadör med bättre nätverk i Finland kunde dyka upp. Ryssland kunde tänkas stöda vinnaren i presidentvalet men sedan använda det som utpressning (”Vad tror du folket säger om vi berättar hur mycket vi stödde dig?).

Målet skulle vara att styra bort den offentliga ­debatten i Finland från seriösa ämnen som utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive Natofrågan, i riktning mer populistiska ämnen, som kanske inte ens har någon koppling till presidentämbetet.

Helst sådana som skapar splittring i folkets led. Invandrar- och flyktingfrågan, förslagsvis.

En mer specifik punkt på expertnätverkets lista­ (under rubriken ”Påverkningssätt”) gäller Åland och finlandssvenskarna.

Det kunde ligga i Rysslands intresse att förstärka bilden av en hotfull åländsk separatism samt att, i största allmänhet, förstärka en negativ offentlighet kring finlandssvenskarna. Detta med stöd av tesen, ju mer splittring i de finländska leden desto bättre.­ Också presidentvalskandidater som aktiverat ­diskussionen om den obligatoriska skolsvenskan kunde vara till nytta för de ryska intressena.

Den skrivningen fick in en fullträff på den sannfinländska presidentvalskandidaten Laura ­Huhtasaari. ”Man får en känsla av att om du har en annan åsikt än den förhärskande åsikten så gör du dig skyldig till trollande”, sa hon under tv-debatten (Yle 30.10).

Men det var tydligen framför allt den ­sista ­punkten, fortsättningsvis under rubriken Påverknings­sätt, som fick den sannolike val­vinnaren Sauli Niinistö att ilskna till.

Den lyder: ”I extremfall lönnmord eller en terrorattack”. Det skulle alltså vara vad vi i värsta fall har att vänta österifrån när vi går till presidentval. Att så ut sådana tankar är inte seriöst, enligt Niinistö.

Gröna presidentkandidaten Pekka Haavisto valde­ ordet ansvarslöst. (”Visst, dricksvattnet i huvudstadsregionen kan förgiftas, allt möjligt kan ske, men att föra in sådana här spekulationer i samband med presidentvalet är ansvarslöst.”)

SDP:s Tuula Haatainen sa att det var viktigt­ att förbereda sig för så kallade hybridkrig men varnade­ för att överreagera. Det kan skapa ­obefogad rädsla bland folk, till och med mass­hysteri.

Säkerhetskommitténs generalsekreterare heter Vesa Valtonen. Inledningsvis sa han till Ilta-Sanomat att det är helt ok att i ett sådant här tanke­utkast kasta fram också mycket osannolika hot som lönnmord, så kallade ”svarta svanar”. Det hör till uppgiften.

I en intervju för Yle dagen därpå (Ykkösaamu 31.10) är han irriterad över uppståndelsen som han finner överdriven. Det hela har förvandlats till ­någonting i stil med ett verk av finska deckar­författaren Ilkka Remes.

Expertnätverkets papper är enligt Valtonen ­bara en råversion, ett utkast, fria idéer som inte ­åtföljs av någon bedömning av sannolikheten för att ­hoten blir verklighet. Nu ska utkastet processas av tjänstemän och då blir det andra bullar.

I USA rullar följetongen om rysk inblandning i förra höstens spektakulära presidentval ­vidare. Inlägg från ryska troll tycks ha nått 126 miljoner­ amerikanska Facebookanvändare – i hur hög grad de påverkats är förstås svårare att sätta tummen­ på. Och Trumps kampanjchef Paul Manafort är åtalad på tolv punkter, bland annat för att ha ­konspirerat mot USA.

I Europa var möjlig rysk ­inblandning ett tema bland annat inför det franska presidentvalet.

Stämningen kring det ryska hotet är uppeldad­ och det inte helt utan skäl, men desto större ­anledning att ha is i magen. Finland är inte USA ­utan ett litet land som den stora grannen knappast­ satsar väldigt mycket krut på. Debatten inför ­presidentvalet ska föras på finländska premisser, inte utifrån oförankrade hotbilder.