Hur många av er litar på Donald Trump?

Den amerikanska presidenten har på ett år producerat inte mindre än 2.412 tweets där han på sitt säregna – och inte alltid helt sanningsenliga – sätt försöker påverka opinionen.

Precis innan jul skrev Stig Nygård en ledare om hybridkrigföring under rubriken ”Gränslös krigföring”. I den tog han upp rysk nättrollsverksamhet, som också varit en ytterst het potatis i USA.

Nu finns en rapport som amerikanska nyhetsbolaget NBC News fått ta del av, som visar att till och med president Trump låtis sig luras av ryska troll på Twitter, och spridit trollens budskap vidare till sina drygt 45 miljoner följare. Och det är inte bara Trump. Enligt NBC News har även bland annat Washington Post och Twitterchefen Jack Dorsey missat och gjort samma sak.

Listan på ryska trollkonton togs fram av representanthusets informationskommitté och när den korskördes med 855 amerikanska politiker och offentliga personer via PolitiWatch framkom att flertalet politiker och kändisar interagerat med ryska trollkonton.

"Den retorik USA:s president använder sig av i sociala medier handlar om att gå i opposition mot medier som gör saker han inte tycker om och mot ministrar som inte gör som Trump vill. Det är ett sätt att slippa undan ansvar."


Förutom att Trump anses vara världens mäktigaste människa (den titeln tillfaller ju sedan urminnestider automatiskt den som är USA:s president och ingen har väl egentligen utmanat det tankesättet på länge), så sprider han en oerhörd mängd alternativ fakta via bland annat sitt Twitterkonto.



– Den retorik USA:s president använder sig av i sociala medier handlar om att gå i opposition mot medier som gör saker han inte tycker om och mot ministrar som inte gör som Trump vill. Det är ett sätt att slippa undan ansvar, säger retorikexperten Fredrik Söderquist till DN.

En mätning som Washington Post gjorde i höstas visade att han redan innan dag 300 på nya jobbet som president stått för drygt 1.320 missledande eller falska påståenden.

Trump är således ett litet troll i sig självt – som ibland låter sig luras av andra troll.


Vad har det här med oss här i Norden eller Finland att göra? Dels följer vi med amerikansk politik, dels påverkas vi och omvärlden av beslut som fattas av Trollet-Trump. Men det berör oss också därför att Trumps eller de ryska trollfabrikernas sätt att använda sociala medier på intet sätt respekterar det nordiska välfärdssamhället eller våra nationsgränser.

Det påverkar oss för att trollandet och spridandet av alternativ fakta görs av fler än Trump och trollfabriker. Det påverkar oss för att du liksom jag kan – ovetandes – enkelt sprida lögner via sociala medier.

Vi är i allra högsta grad föremål för planerad och planterad alternativ fakta med målet att få oss att tro på en lögn – gärna i samband med ett val. Detta kommer att eskalera hos oss under 2018.

Facebooks grundare och vd Mark Zuckerberg var initialt väldigt skeptisk till att Facebook skulle besitta en sådan makt och spela en sådan roll att mediet kunde påverka ett helt amerikanskt val. Nu är han mer skeptisk till sin egen initiala skepticism.

Inför det tyska valet i september meddelade Facebook att man hade hittat och avslutat tusentals falska Facebook-konton i Tyskland som man misstänkte att hade skapats för att påverka valutgången.

Sannolikt är presidentvalet här hemma hos oss den 28 januari redan för ojämnt för att resultatet ska kunna påverkas av alternativ fakta – ofta spridet via sociala medier. Men 2018 kommer den nordiska dörren att stå på vid gavel för alternativa metoder att sprida alternativ och felaktig information med syftet att påverka ett valresultat.

"Hittills har politikerna inte lärt sig vad vi måste göra: slåss för själva demokratin – och sluta tjafsa om vem som gjorde vad."


Det svenska riksdagsvalet i september förväntas förutom att bli smutsigare (retoriskt) än tidigare år, även vara föremål för strategiska attacker där alternativ fakta och lögner gör sitt bästa för att påverka väljarnas beteende – detta både från partiernas håll så väl som av utomstående krafter.

– Politikerna ska inte underskatta hur raffinerad påverkan från sociala medier är på opinionsbildningen. Hittills har politikerna inte lärt sig vad vi måste göra: slåss för själva demokratin – och sluta tjafsa om vem som gjorde vad. Möjligheterna till medborgardialog gjorde mig positiv 2012, men den attack vi nu ser på demokratin på många håll pågår också på sociala medier, säger mediestrategen Brit Stakston i Sanna Torén Björlings julaftonskolumn på DN.

I november utförde Medialiitto en opinionsundersökning om alternativ fakta eller så kallad fake news. Två tredjedelar av de 1.000 myndiga personer som deltog i undersökningen tror att falska nyheter spridda via bland annat sociala medier eller så kallade alternativa nyhetssajter påverkar finländarnas uppfattning om sakers tillstånd ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket”.

"Undersökningen visar också att de som stöder Sannfinländarna anser sig i större utsträckning än andra kunna identifiera en falsk nyhet – samma uppfattning om sig själva har de som regelbundet följer med sajter som MV-lehti och Oikea Suomi."


Enligt undersökningen svarar tolv procent av 18-24-åringarna att de medvetet delar sådant de vet att inte är sant. Undersökningen visar också att de som stöder Sannfinländarna anser sig i större utsträckning än andra kunna identifiera en falsk nyhet – samma uppfattning om sig själva har de som regelbundet följer med sajter som MV-lehti och Oikea Suomi.

Vad säger det oss? Jo, att den som sväljer alternativ fakta med hull och hår inte märker varken hullet eller håret i sin mun.

2018 får vi blicka över till Sverige och se hur demokratin står emot lögnerna på sociala medier. Kanske hinner vi lära oss något tills det är vår tur att gå till riksdagsval 2019?