Från att 2017 firat ett sekel av självständighet går vi nu in i ett 2018 då det gått 100 år sedan inbördeskriget. Detta kom också att sätta sin prägel på president Sauli Niinistös nyårstal.
Med avstamp i tematiken för Finland 100, ”Tillsammans”, lyfte Niinistö i talets inrikespolitiska del fram ärren från inbördeskriget som ännu lever och finns kvar, och att motsättningarna inte går att stryka bort i ett svep.
Niinistö uppmanade till försoning, men framhöll att endast ärlighet skapar grund för förtroende. ”En gemenskap är stark bara om den klarar av att hantera också svåra saker”.
Enligt Niinistö är lärdomen av motsättningarna klar: det finns olikheter; vi har olika bakgrunder, övertygelser och mål; vi har rätt att vara av olika åsikt. Detta måste vi kunna respektera, oavsett hur olika vi själv tänker.
Här använde han ordet förbindelse, att det ändå trots allt funnits en relation mellan människorna som gjort att Finland, ärren till trots, utvecklats i rätt riktning. Att vi tillsammans skapat vår framgång och att vi tillsammans går mot framtiden.
Lika positiv var Niinistö inte i sin sektorvisa analys av hur det för närvarande är ställt i landet Finland.
Trots att ekonomin börjat växa och sysselsättningen återhämtat sig, har vår samhällsekonomi inte ännu uppnått samma nivå som år 2008.
Han konstaterar lakoniskt att såväl den offentliga och den privata konsumtionen ökat även utan tillväxt, och det tack vare den kraftiga skuldsättningen. Det har varit lätt att få lån i och med centralbankernas massiva stimulansåtgärder. Föga överraskande har det medfört växande skulder och ökande egendomsvärden.
Eftersom självständigheten inte enbart är en gåva, utan ett uppdrag och ett ansvar, manar Niinistö till försiktighet eftersom vår skuldsatta ekonomi är mycket beroende av de stora centralbankernas politik. En stramare penningpolitik, som världen i något skede säkert kommer att stå inför, leder till problem. Kanske Niinistö här känner oro för vad detta kan innebära för den ställvis överhettade bostadsmarknaden.
Genom åren har Niinistö i sina nyårstal lyft fram sin oro över att alla ungdomar inte klarar av att möta de krav som dagens samhälle ställer. ”Marginalisering, utslagning och mobbning fortsätter såväl direkt som på sociala medier och #metoo-rörelsen har gjort alla medvetna om hur mycket även unga blir utsatta för trakasserier”.
Samtidigt har Niinistö identifierat en bred attitydförändring bland de unga. Intresset att bli företagare har ökat, ”de litar på sitt huvud och på det de kan göra med sina händer”.
I den utrikes- och säkerhetspolitiska delen av talet konstaterade Niinistö i sin omvärldesanalys att det blivit allt tydligare att Kina, Ryssland och Förenta staterna, med varierande sammansättning, sitter vid de bord där beslut om världens gång fattas.
För oss är problemet de stolar som saknas: EU har fått en biroll och FN:s roll verkar bli allt mindre och mindre.
Bekymret för EU:s marginalisering har han framfört tidigare. Nu passade han också på att understöda det förslag som behovet av att reformera FN:s verksamhet som organisationens generalsekreterare Antonio Guterres lagt fram: ”trots sina brister är FN en oersättlig aktör då det gäller att främja internationell fred och säkerhet”.
Även om det är turbulent ute i världen, med Nordkorea som nytt inslag i den redan från förr dryga listan över säkerhetshot, anser Niinistö Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska situation vara stabil.
Han lyfte också fram Finlands ambition och vilja att stå till tjänst för att förbättra dialogen mellan de stora länderna. Finland stöder aktivt stabilitet och dialog såväl på Östersjön och i de arktiska regionerna som globalt.
Niinistö ser inte klimatförändringen som en åsiktsfråga utan som ett verkligt hot som kräver snabba åtgärder med tanke på kommande generationer.
Han ser också den snabba befolkningsökningen och de folkvandringar som dessa kommer att leda till som ett hot.
Niinistö anser därför att vi måste hjälpa och stödja kvinnor i utvecklingsländerna att stiga fram. Flickor måste få gå i skola och bestämma över sina liv. Här torde Niinistö utgå från tesen att utbildning är ett effektivt preventivmedel.
Närheten till presidentvalet gjorde nyårstalet till en större utmaning än vanligt.
Niinistö klarade ändå balansgången mellan honom som företrädare för presidentinstitutionen, och som presidentkandidat, med den äran.
Samtidigt gjorde Niinistö rätt i att blicka framåt eftersom 2018 erbjuder en naturlig orsak till att lyfta fram processen om försoning, som fortfarande är på hälft. Det fick Niinistö säkert erfara i samband med sina landskapsbesök under
jubileumsåret.
Det är också välkommet att våra politiska partier enats om att starta det nya året med en gemensam tillställning med försoning som tema.
Det är hög tid att i grunden processa händelserna från 1918.
Respekt, förståelse och försoning, behövs då vi ska fortsätta bygga landet tillsammans.