Till Flemmings arbetsuppgifter hör att ansvara för samlingarna på vetenskapsbiblioteket i Vasa. Och det är verkligen inte frågan om vilka samlingar som helst.
Nyligen fick Flemming och hennes kolleger ett konkret och glädjande bevis på det: den specialsamling som bevaras på Tritonia och som består av Vasa svenska lyceums bibliotek, med Oskar Ranckens samling, utsågs till nationellt världsminne av Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur.
Trots att det vetenskapliga biblioteket strängt taget inte har plats för desto vidlyftigare utställningar har Flemming ändå plockat fram ett litet urval av dyrgriparna. I en glasvitrin ligger en ordbok på latin, ”Cornucopiae” av Niccolò Perotti, tryckt 1513 i Venedig.
Den, tillsammans med Aulus Gellius verk med den långa titeln ”Noctes redditae nuper omni discussa caligne micantissimae”, är de två äldsta böckerna i samlingen.
Gellius levde 115–160 efter Kristus. Hans bok, med den svenska titeln ”Attiska nätter”, tar upp allt möjligt nyttigt och nöjsamt för en bildad romare att känna till. Bland annat finns ett utdrag ur ett brev av kejsar Augustus där han uppmanar de romerska mödrarna att själva amma sina barn. Vissa frågor verkar vara ständigt aktuella!
Johann Amos Comenius lärobok ”Orbis pictus” (Världen i bilder), kunde beskrivas som ett multimedialt verk à la 1600-talet. Boken innehåller en mängd illustrationer, bland annat en ”rörlig bild” av en jordglob som det går att snurra på.
I vitrinen ligger också ett exemplar av sångsamlingen ”Piae Cantiones” från 1625. Boken har tillhört Jacobus Ulfing och hans syster Anna-Britta Choreus som ärvde den av sin far i Esse 1786.
Verket donerades till Wasa Trivialskola 1873 och har sedermera ingått i Vasa svenska lyceums bibliotek. Lyceet var en föregångare till dagens Vasa Övningsskolas gymnasium, där boksamlingen förvarades på vinden i många år.
– Även om det väl inte var den mest optimala lokalen för gamla böcker, många med ömtåliga pergamentpärmar, är det här en samling som tagits väl om hand, säger Flemming.
Hon visar på ett gammalt skåp där de små lådorna är fyllda med kort där boktitlar och författare står sirligt präntade med bläck.
Förr fanns det ändå inte möjligheter att identifiera och verifiera äldre sällsynta böcker, något som i dag gör katalogiseringen av riktigt gammal litteratur till ett riktigt detektivarbete.
Numera är samlingens äldsta böcker utförligt katalogiserade i universitetsbibliotekens databaser.
– För att få också de resterande delarna av Vasa svenska lyceums bibliotek sökbara på nätet ska vi söka finansiering för databaskatalogisering och för att digitalisera valda verk.
Vasa svenska lyceums bibliotek är det största skolbiblioteket i Finland som bevarats i sin helhet. Christina Flemming hoppas att Unesco-utmärkelsen ska göra folk medvetna vilket viktigt kulturhistoriskt arv det här är frågan om.
Samlingen är ett exempel på sin tids vetenskapliga bibliotek, och ger en bild av boklig kultur och bildning i Österbotten under fyra århundraden.
Trots att Vasa inte var någon särskilt stor stad – 1850 var invånarna drygt 3 300 – innehåller lyceibiblioteket böcker, som lästes och skrevs ute i världen, i original eller i mycket tidiga upplagor. Det visar att staden har långa anor inom kultur och bildning.
En stor del av lyceibiblioteket kom till som en angelägenhet för hela Österbotten, genom insamlingar och donationer från ståndspersoner och präster, tjänstemän och handlande. Vid tiden för Vasa brand 1852 bestod samlingen av 7 000 verk. Elden förstörde 6 000 av dem.
Än en gång slöt hela regionen upp och ett nytt skolbibliotek tog form. Donationer kom både från privatpersoner och från Kejserliga Alexanders Universitetet i Helsingfors.
Samlingen består av 700 hyllmeter med runt 21 000 titlar. Här finns värdefull litteratur inom olika ämnesområden, med tyngdpunkt på klassiska språk och teologi. Många rariteter och unika äldre verk i originalutgåvor ingår.
Oskar Rancken, lektor och sedermera rektor för Wasa gymnasium 1846–74 och för Vasa svenska lyceum fram till 1876, var en stor bibliofil.
Han donerade sin boksamling till skolan där hans privatbibliotek alltså utgör en egen samling.
Vem har nytta av de här böckerna i dag?
– Till exempel de som sysslar med historisk forskning – snart sagt inom nästan vilket ämnesområde som helst, säger Flemming.
Hon räknar upp några av dem: pedagogik, filosofi, matematik, fysik, kemi, ekonomi, teknik, medicin, juridik, krigsvetenskap, farmakologi. Och det är bara en del.
– Här finns också fina kartböcker och en del litteratur av det lättare slaget, till exempel reseskildringar.
Flemming tar på sig vita skyddshandskar och bläddrar försiktigt i Pehr Kalms illustrerade ”Resa till Norra America” från 1753. Kalm var lärjunge till Carl von Linné. och skrevs in i Wasa trivialskola på 1730-talet.
– Med hjälp av sådana böcker kunde folk bilda sig en uppfattning om hur det såg ut i andra länder.
– Även om många av volymerna är införda i internationella databaser är också viktigt att ta tillvara de fysiska böckerna.
Ett världsminne är ett dokument eller en samling i ett arkiv eller i ett bibliotek som är av ett stort värde för mänskligheten.
Till världsarv utses kultur- och naturmiljöer som anses vara enastående och av stor betydelse för mänskligheten.
Nu finns det två Unesco-objekt i Vasaregionen – samlingarna på Tritonia och Kvarkens skärgård.
En unik samling
- Vasa svenska lyceums bibliotek med Oskar Ranckens samling ägs av Åbo Akademi. Bevaras som en specialsamling i Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia sedan 2001.
- Har upptagits i det nationella registret för Unescos världsminnen.
- Samlingen omfattar 700 hyllmeter med böcker från bland annat Wasa trivialskola (1684–1841), Wasa gymnasium (1844–1872) och Vasa svenska lyceum (1874–1974). Antalet titlar är drygt 21 000.
- 140 av böckerna är från 1500-talet, 700 från 1600-talet och 1 600 från 1700-talet.
- Dessutom ingår kartor, affischer, dagstidningar, tidskriftsårgångar, dissertationer (doktorsavhandlingar) och Oskar Ranckens boksamling och handskriftssamling med brev och manuskript.