På branschorganisationen Rederierna i Finland ser man med oro på den planerade reformen av systemet med statliga stöd för företag.

– Det nuvarande system, där rederierna får återbäring på betalda arbetsgivaravgifter fungerar tillfredsställande, säger Tiina Tuurnala som är verkställande direktör för Rederierna i Finland.

Hon säger att de finländska rederierna är beroende av att de får hålla lönekostnaderna konkurrenskraftiga. Om stödsystemet slopas, vilket nu är en reell möjlighet, kan de finländska fartygen komma att flaggas ut.

– Den internationella konkurrensen är stenhård. Om vi vill ha en fartygsflotta under finländskt flagg måste vi kunna konkurrera med rederier från länder där personalkostnaderna är på en annan nivå.

Tuurnala säger att det inte enbart handlar om att ha fartyg med Finlands flagga i aktern.

Av Finlands export går 90 procent över havet och av importen 80 procent. Av importen sker 46 procent på finländska rederiers fartyg, och av exporten 22 procent.

Det finländska sjöfartsklustret sysselsätter 50 000 personen och dess omsättning är lika stor som skogsindustrins, cirka 13 miljarder, säger Tuurnala.

– Det är alltså även en fråga som berör vår nationella ekonomi och en fråga om nationell försörjningsberedskap.

Det var i slutet av september i fjol som regeringen tillsatte en parlamentarisk arbetsgrupp med uppdrag att staka ut riktlinjer för framtidens företagsstöd.

Signalerna för rederibranschens del väcker oro bland företagen.

– Vi har 30 procent högre lönekostnader redan med nuvarande stödsystem, säger Taru Keronen som är vd för Eckerö Line.

Hon säger att ännu högre lönekostnader skulle innebära att man blir tvungna att tänka om hela sin affärsmodell. I första hand tror hon att fraktpriserna skulle stiga.

– Det att vi får i återbäring på arbetsgivaravgifter är ju inte en utgift för staten. Det är pengar vi har betalat, säger Keronen.

För Keronens del finns bara en lösning på situationen.

– Finland borde införa ett nettolönesystem. Det skulle ställa oss närmare de flesta andra länder i Europa och stärka den finländska sjöfartens konkurrenskraft.

Om Finland inte något stödsystem för sjöfart skulle det heller inte finnas fartyg under finländskt flagg, poängterar Tuurnala.

– Då skulle inga pengar gå ut, men heller inte komma in. Det skulle således inte innebära besparingar i statsbokslutet, men nog innebära utflaggningar.

Tuurnala säger att det i sin tur skulle leda till tusentals arbetslösa sjömän med mindre köpkraft i samhället som följd.

– Fartygen skulle fortsätta trafikera, och konkurrera, men med till exempel estniskt eller svenskt flagg och besättning, säger Tuurnala och konstaterar att sjöfarten är även viktig för den landbaserade näringen.

– En utredning som institutet Taloustutkimus gjort uppskattar att utländska färjepassagerare varje år hämtar närmare 900 miljoner euro till vårt lands landbaserade näring.