Visselblåsare fälls för forskningsfusk på Karolinska institutet

I centrum står forskningen kring de konstgjorda luftstrupar som opererades in på tre patienter på Karolinska universitetssjukhuset, forskning som leddes av kirurgen Paolo Macchiarini. I dag är samtliga patienter döda.

– När det gäller den här typen av forskning är det patienterna man först och främst tänker på. Att de inte ska komma till skada, men här ser vi att de gjort just det, säger Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet.



Han rekryterades i kölvattnet av att den förra rektorn Anders Hamsten tvingades avgå efter det att skandalen var ett faktum. Hamsten var också den som i augusti 2015 lade ner den förra utredningen, en utredning som öppnades på nytt i februari 2016, strax efter att Hamsten avgått.

Och enligt Ole Petter Ottersen råder det inga tvivel om att det förekommit forskningsfusk, eller oredlighet i forskning som det egentligen heter.

– Utredningen visar på allvarliga brister i forskningen. Det råder ingen tvekan om det, säger Ole Petter Ottersen.

Sammanlagt har institutet granskat 43 författare till sex vetenskapliga artiklar i olika tidskrifter, inklusive The Lancet. Sju av dessa fälls för oredlighet i forskning, medan 31 anses vara "klandervärda" och fem frias helt.



Tre av författarna, var av en fälls för oredlighet och två anses klandervärda, var bland de så kallade visselblåsarna som 2014 slog larm och anmälde Paolo Macchiarini för forskningsfusk.

– Detta har inte varit lätt. De ska ha all heder för att de tog upp detta. Men samtidigt, om man står med på en artikel så är man ansvarig för vad som står i artikeln, säger Ole Petter Ottersen.

Vilka eventuella konsekvenser det kan bli för de berörda forskarna vill han inte kommentera. De flesta arbetar inte ens kvar på institutet längre.

– Det för tidigt att säga. Det blir nästa fas, säger Ole Petter Ottersen.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, välkomnar KI:s beslut.

– Det är bra att man nu har kommit till ett beslut i den här härvan och att KI har hanterat det här i enlighet med det regelverk som föreligger, säger hon till TT.

Lena Berke, ordförande för expertgruppen på Centrala etikprövningsnämnden, har inte läst beslutet från KI, men säger att det inte var en självklarhet att KI skulle komma fram till att fälla.

– Vi ansåg ju att det förelåg oegentligheter i det här fallet, men det har hänt tidigare att universiteten inte delar vår bedömning, säger Lena Berke.



Hon anser att det finns problematiska aspekter med dagens system, där forskare är måna om att få vara en del av de rapporter som publiceras, trots att man inte alltid är helt införstådd med hur forskningen har gått till.

– Man tar ju ansvar i samma stund som man sätter sitt namn på en forskningsrapport, säger Lena Berke.

Regeringen vill skapa en separat och oberoende myndighet för hanteringen av misstänkta forskningsfusk, ett förslag som ligger ute på remiss hos Lagrådet. Men ministern anser att det är bra att KI har gjort en tydlig markering i det aktuella fallet.

– Vi måste ju göra allt för att återskapa förtroendet för forskningen och för att se att man följer de regler vi har och visa att forskningsfusk är helt oacceptabelt, säger Helene Hellmark Knutsson.