Xi träffar Senegals president Macky Hall för att skriva under flera bilaterala avtal, som fortsättning på en redan utbyggd handelsrelation.
Sedan de diplomatiska förbindelserna återupptogs 2005 har Kina investerat över 1,8 miljarder euro i landet, skriver nyhetsbyrån AFP. Kinesiska företag står bakom en stor del av Senegals infrastruktur – bland annat en motorväg som länkar samman städerna Dakar och Touba – men också flera sportarenor, en teater och ett museum.
– Varje gång jag kommer till Afrika blir jag påmind om vilken oerhörd dynamik som finns på den här kontinenten, sade Xi till Hall då den senegalesiske presidenten beundrat Kina för dess framsteg – vilka enligt honom inger hopp också för andra utvecklingsländer.
I Afrika sker en mängd infrastruktursatsningar, koordinerade och finansierade av Kina som en del av Xis vision om den "nya Sidenvägen", även kallad "Ett bälte, en väg". Satsningarna på det globala transportnätverket med hamnar, vägar och järnvägar uppskattas till omkring 125 miljarder USA-dollar.
I investeringarna ingår bland annat ett 50-tal järnvägsförbindelser mellan europeiska storstäder och kinesiska metropoler, hamnar i bland annat Turkiet och Pakistan samt nya industriområden i länder som Malaysia och Vitryssland. Afghanistan anslöts i vintras till Pakistans "korridor" till Arabiska havet.
Afrikaturnén följer på ett tre dagar långt besök i Abu Dhabi, där Xi och Förenade arabemiraten kom överens om utvidgat partnerskap såväl ekonomiskt som politiskt och säkerhetsmässigt. Emiraten är angelägna om att fördjupa samarbetet, skrev länderna i ett gemensamt uttalande i fredags enligt Reuters.
Från Senegal åker Xi sedan vidare till Rwanda och Sydafrika för att på onsdag ansluta till ett möte med Brics-länderna, som förutom Kina och Sydafrika också inkluderar Brasilien, Ryssland och Indien.
Vissa ser Kinas expansion som välbehövlig hjälp för de utvecklingsländer som lider brist på kapital. Kritiker oroar sig för att de ska hamna i en skuldfälla och i en beroendeställning till den asiatiska jätten.
Fakta: Sidenvägen då och nu
- Sidenvägen var ett nät av rutter för kamel- och hästburna transporter från Kinas dåvarande huvudstad Xian över öken och stäpp via Kaspiska havet till Europa. Handelstrafiken började redan för två årtusenden sedan och miste sin stora betydelse först för ungefär 500 år sedan. Då blev människan bättre på transporter till sjöss, samtidigt som Kinas maktcentrum hade flyttat österut, närmare kusten.
- För några år sedan började Kina marknadsföra "nya Sidenvägen", även känd som "Ett bälte, en väg", en satsning på bättre transporter mellan Asien, Europa och Afrika.
- Totalt befolkas "bältet" som berörs av satsningarna, och som sträcker sig från Stilla havet i öster till Östersjön i väster, av tre miljarder människor.
Fakta: Exempel på satsningar
- Järnvägar:
- Ett 50-tal rälsförbindelser mellan europeiska städer som Madrid, London och Duisburg och kinesiska metropoler. Godstågen är dubbelt så snabba som lastfartyg och mycket billigare än flygtransporter.
- Kina är också med och bygger linjer söderut, till bland annat Laos och Thailand. Snart går det oavbruten järnväg mellan Europa och Singapore.
- Många av linjerna är i nuläget inte avsedda för persontransporter. Men Kina har målat upp en vision om att det en dag ska gå persontåg London–Bangkok som ska ta högst två dygn.
- Hamnar:
- Turkiet: Kumport, väster om Istanbul, har köpts av statliga kinesiska bolag.
- Pakistan: Gwadar vid Arabiska havet förbinds landvägen med Kashgar i kinesiska Xinjiang. Gwadar får också en ny internationell flygplats.
- Grekland: Pireus, Medelhavets logistiska nav, har köpts av statliga kinesiska bolag.
- Industriområden:
- Malaysia: I Kuantan ska stål, aluminium och palmolja hanteras i stor skala.
- Vitryssland: Sedan 2014 pågår bygget av Kinas största industriområde utomlands, i Minskområdet.