Irland är en delad ö – och delningen har genom åren varit allt annat än fredlig. Ingen vill ha tillbaka den "time of troubles" som under 30 år fram till 1990-talet gjorde Belfast till Europas Beirut, med otaliga bombdåd, mord och våldsamheter. Fredsuppgörelsen i det så kallade Långfredagsavtalet upprätthålls inte minst av mjukare relationer och att gränsen mellan nord och syd inte längre kontrolleras stenhårt av militären.
Det handlar om ekonomin
Dagens osynliga gräns och jämbördiga villkor hjälper företag på båda sidor att verka var de vill. För Nordirland, vars "export" till 60 procent går över till resten av Storbritannien är det dessutom extra viktigt att inte försvaga banden till huvuddelen av landet. Därför vill nordirländarna inte ha någon "tullgräns" eller liknande mot övriga Storbritannien.
Det handlar om känslor
Att styras från London har varit centralt för nordirländarna ända sedan den brittiska kronan skeppade över protestanter till den katolskt dominerade ön på 1600-talet. Ett ifrågasättande av den nationella tillhörigheten riskerar att omedelbart väcka liv i de våldsamma unioniströrelserna igen.
Det handlar om Theresa May
Konservativa partiet har inte längre majoritet i det brittiska parlamentet, utan förlitar sig på stöd från nordirländska unionistpartiet DUP. Därmed riskerar såväl premiärministern som hela regeringen sin ställning om inte nordirländarna får gehör.
Det handlar om framtidens EU
De fyra friheterna – att gods, kapital, tjänster och arbetskraft rör sig fritt över gränserna – är en central del av EU:s inre marknad. Om Storbritannien (och Nordirland) tillåts vara med i en del, men inte allt, öppnar det inte bara för snedvriden konkurrens utan också för att alla andra EU-länder kan tänkas vilja plocka ut sina russin ur kakan. Därför vill de 27 övriga EU-länderna i nuläget inte ge britterna de speciallösningar som London önskar.
Irland och Nordirland
- Irland – Eire på irländska – är en självständig republik som utgör större delen av ön Irland. Landet är till ytan något mindre än Svealand och har knappt fem miljoner invånare, varav drygt en miljon i huvudstaden Dublin. Irland är medlem i EU sedan 1973 och antog euron som valuta redan från starten 2002.
- Nordirland ingår som en av huvuddelarna i Förenade kungariket (United Kingdom) och består av sex av de nio grevskapen i provinsen Ulster. Området är stort som Hälsingland och har 1,8 miljoner invånare, varav cirka 350 000 i huvudstaden Belfast. Nordirland gick in i EU med resten av Storbritannien 1973, men använder fortsättningsvis det brittiska pundet som valuta. (TT)
Bakgrund: Konflikten om Nordirland
- På 1600-talet koloniserade den engelska kronan Irlands nordligaste del, Ulster, med engelska och skotska protestanter för att minska risken för uppror från de katolska irländarna.
- Under den irländska självständighetsrörelsen var Ulster djupt splittrat mellan katolska nationalister/republikaner å ena sidan och protestantiska lojalister/unionister å den andra. När merparten av ön blev självständig 1922 kom de sex mest protestantiskt dominerade av Ulsters nio grevskap att kvarstå under brittiskt styre, med namnet Nordirland.
- Motsättningarna i norr exploderade på 1960-talet i upplopp och våldsamheter. På båda sidor fanns militanta terrorrörelser som använde sig av mord och bombdåd. Totalt har över 3 600 personer dödats och tiotusentals blivit skadade.
- I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades Nordirlands olika politiska grupper samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning. Det innebär bland annat att gränsen ska hållas öppen och att invånarna i nord fritt får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Nordirland har samtidigt rätt att bryta sig ut och ansluta sig till republiken Irland, om det godkänns i folkomröstningar på båda sidor om gränsen.
- Under 2000-talet har såväl republikanska IRA som lojalistiska grupper som UVF och UDA officiellt lagt ned sina vapen. Spänningarna är dock fortsatt starka.
- Befolkningsmässigt är i dag en förskjutning på gång, som förmodligen runt 2020 ger en katolsk majoritet i Nordirland för första gången sedan 1600-talet. (TT)