Opinion
25.5.2014
Nordisk EU-klubb engagerar
De nordiska ländernas parlamentsledamöter börjar eventuellt framöver agera mer samstämmigt i Europaparlamentet.
En ny undersökning visar att en majoritet av tillfrågade EU-valskandidater, 63 procent, är positivt inställd till en nordisk, tvärpolitisk grupp i Europaparlamentet.
Undersökningen omfattar EU-valskandidater i Finland, Sverige och Danmark. Mest stöd får tanken bland de finländska kandidaterna.
Olav S Melin, informatör på tankesmedjan Magma, bedömer den nordiska inriktningen upplevs viktig både av SFP:s och av flera andra finländska partiers kandidater.
Samlingspartiet är den aktör bland de stora finländska partierna som är mest skeptisk till ett tvärpolitiskt, nordiskt EU-samarbete. Melin tolkar siffrorna som ett uttryck för svenskfientligheten som finns speciellt hos partiets ungfalang.
Samtidigt tycker sig Melin se att undersökningen som helhet speglar en EU-skepsis. Den finns i Finland hos Sannfinländarna liksom den finns i Danmark hos Dansk Folkeparti.
– De populistiska partiernas invandringsmotstånd brukar i regel inte inbegripa invånare från Norden. Invandringskritiska partier väljer i regel Norden framför EU.
Resultatet av Magmas och tankesmedjan Yggdrasils gemensamma undersökning kan alltså tolkas på två sätt:
Dels finns det ett intresse bland nordiska EU-kandidater för ett nordiskt samarbete på Europanivån kring frågor som gäller den nordiska välfärdsmodellen och de värderingar som är djupt rotade i de nordiska länderna.
Andemeningen är då att dels förbättra EU med de principer som gäller i Norden, dels skapa en större tyngd bakom den nordiska opinionen.
Silja Borgarsdóttir Sandelin (SFP) skriver i en kommentar att de nordiska länderna redan länge har haft existerande starka kulturella, geografiska, politiska och ekonomiska band som stöder detta.
– Jag är övertygad om att detta vore ett fungerande samarbete många skulle dra nytta av ifall den politiska vilja på riktigt skulle finnas där.
Men å andra sidan speglar undersökningen också en annan mer EU-kritisk hållning där det nordiska, tvärpolitiska samarbetet utgör någon form av alternativ till EU.
– Ett nordiskt samarbete i EU kan i bästa fall leda till ett gemensamt nordiskt beslut om att vi bryter oss loss från EU, skriver till exempel Susanna Rissanen från Finlands kommunistiska parti i en kommentar till undersökningen.
Intresset för en nordisk, tvärpolitisk grupp i Europaparlamentet är mindre i Sverige än i både Danmark och Finland. Olav S Melin ser resultatet som följdriktigt med tanke på den egna hållning Sverige har drivit i EU ända sedan anslutningen.
– I Sverige är man ”sig selv nok”. Hela frågeställningen är ointressant för dem, säger han.
Melin ser stora skillnader i Finlands och Sverige sätt att förhålla sig till EU. Finland gick med i både EU och EMU, mest för att starka sitt oberoende till Ryssland och utan att reflektera desto mer över frågan.
– I Sverige, däremot, fördes en idéhistorisk debatt om rötterna med folkhemmet och det lutherska arvet som inte gick att kombinera med subsidiaritetstänkandet i de katolska länderna. Någon sådan debatt har vi inte alls haft i Finland.
Olle Ludvigsson (S) kan tänka sig att samarbeta nordiskt och tvärpolitiskt om - det, som han säger - ”finns något mervärde” att hämta.
– Det är jag i nuläget lite osäker på. Det kan vara en samarbetsform, men det finns också andra alternativ, skriver han.
På vänsterflanken i Sverige hävdas rent generellt att skiljelinjen går mellan höger- och vänsterpolitik och att ett nordiskt tvärpolitiskt samarbete därför skulle präglas av djup oenighet.