– Den egna uppfattningen om den miljövänliga livsstilen överensstämmer inte med verkligheten och finländarnas genomsnittliga koldioxidavtryck, säger projektforskaren Annu Perälä på Vasa universitet.
Perälä kommenterade enkätens resultat på ett webbinarium på onsdagen.
– Ju äldre man är, desto större är sannolikheten att man anser sig leva miljövänligt och hållbart, säger hon.
Synen på den egna livsstilen är också starkt förbunden med de politiska sympatierna. Cirka 92 procent av Centerns anhängare och 88 procent av Sannfinländarna anser sig leva hållbart medan till exempel endast 62 procent av De grönas anhängare kommer till samma slutsats.
– Det finns däremot ingen koppling mellan de egna miljöhandlingarna och uppfattningen att man lever hållbart, säger Perälä.
I praktiken är det alltså många som inte vill äta mindre kött, sortera sina sopor eller minska på sina flyg- och bilresor, men som ändå anser att de lever hur hållbart som helst. Å andra sidan tampas 40 procent av finländarna med motstridiga känslor och upplever att de inte lever som de lär.
Flygskam och skuldbeläggning
Över 61 procent upplever att klimatdebatten skuldbelägger vanligt folk. I synnerhet de svenskspråkiga deltagarna i enkäten är av denna åsikt.
– I stället för att peka finger åt människornas val borde klimatdebatten vara hoppfull och konstruktiv, säger forskaren Jussi Westinen på tankesmedjan e2.
Kalevas chefredaktör Sanna Keskinen anser att många på landsbygden känner sig utpekade på orättvisa grunder. Enligt henne får de geografiska realiteterna inte utrymme i klimatdebatten.
– Här i norra Finland har vi långa avstånd och bristfällig kollektivtrafik. Det är svårt att klara sig utan den egna bilen. Ska man åka på en dags arbetsresa till Helsingfors måste man ta flyget. Folk äter lokalt odlad mat och värmer huset med flis, men får ändå höra att de är klimatbovar, säger Keskinen.
Cynismen präglar en del av enkätsvaren. Cirka 43 procent av dem som har svarat på enkäten anser att de finska klimatgärningarna är betydelselösa i en global kontext. I synnerhet Sannfinländarnas, Kristdemokraternas, Rörelse Nus och Samlingspartiets anhängare skriver under detta påstående.
Ingen Greta Thunberg-effekt
Fatalismen är utbredd i alla åldersgrupper, men i synnerhet 50–64-åringarna anser att det kvittar vad vi i Finland gör för att motverka klimatförändringen eftersom omvärldens utsläpp har större betydelse.
– Det är anmärkningsvärt att unga under 30 inte heller ser så optimistiskt på den här frågan, säger Perälä.
Hela 38 procent av alla unga i åldern 18–29 betraktar de finska klimatgärningarna som betydelselösa.
– De unga klimataktivisterna har fått stor synlighet i massmedier, men som vi ser av enkätsvaren så är de unga ingen enhetlig grupp, säger Westinen.
Ett annat förvånande resultat är att en fjärdedel anser att klimatförändringen är en naturlig utvecklingsprocess och att människans verksamhet och utsläppen av koldioxid har liten inverkan på uppvärmningen av klimatet.
– Vi ser en stark politisk polarisering i dessa enkätsvar. De grönas och Vänsterförbundets anhängare tenderar att överbetona människans roll medan en stor del av Sannfinländarnas anhängare anser att människan inte bär skulden för klimatförändringen, säger Westinen.
De här enkätsvaren väckte bitsk respons från ungdomsorganisationen Allians.
– Om baskunskaperna om klimatförändringen är på en så här svag nivå kan vi inte lita på människornas goda vilja. Därför behöver vi statlig styrning, säger klimatdelegaten Emma Sairanen på Allians.
Statssekreterare Kimmo Tiilikainen (C) parerade frågan diplomatiskt.
– Vi måste erbjuda verktyg för vardagliga klimatgärningar. Staten kan hjälpa till genom att till exempel subventionera övergången från fossil eldningsolja till förnybara alternativ, säger han.