– Det låter väldigt länge, konstaterar Julia Söderlund. – Men det kanske går fort bara man kommer in i arbetslivet, säger Sanna Östman. Sanna är 18 år. Våren 2016 blir hon färdigt med sin frisörsutbildning från Yrkesakademin i Österbotten. Julia är 21 år. Hon blir klar till jul. Går allt som det ska, det vill säga inga sjukdomar sätter stopp för karriären och sysselsättning går att hitta, har flickorna en lång yrkeskarriär framför sig. Nästa år ska riksdagen ta ställning till höstens pensionsöverenskommelse. I september kom lön- tagarorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna överens om en reform av pensionssystemet. Om reformen blir verklighet kommer Sanna och Julia att i genomsnitt tvingas jobba cirka fyra år längre än sina föräldrar, visar Pensionsskyddscentralens prognoser. – Kalkylerna för pensionsåldrarna för de olika åldersgrupperna är preliminära. De bygger på prognoser och en uppskattning av hur livslängdskoefficienten inverkar, säger Marjukka Hietaniemi, utvecklingschef på Pensionsskyddscentralen. Egentligen finns det inga val, pensionssystemet måste göras om. Samhället klarar inte längre av att försörja oss utgående från dagens arbetskarriärer. Vi måste arbeta mer. – Det viktigaste för att orka är nog att man trivs med jobbet, säger Sanna. Julia har redan prövat på arbetslivet, hon har eget företag och jobbar småskaligt med hår- och nagelförlängningar. – Mycket beror också på självastället, om man trivs där. Och förstås på hur man kan ta ut semester. Hur pensionsreformen påverkar penningbeloppet som en pensionär får varje månad är enligt Hietaniemi svårt att bedöma. I dag är den genomsnittliga pensionen cirka 1.500 euro per månad. Prognoserna lovar en person född 1990 ungefär dubbelt upp i euro per månad och något större procentandel av lönen när hen går i pension 2057–2060. Men vilket värde pengarna har om drygt 40 år är svårt att säga. För tio år sedan var privat pensionssparande vanligt. Enligt Risto Kuoppamäki, chef för Nordeas förmögenhetsförvaltning, pensionssparar en halv miljon finländare. Men ändringar i skattelagstiftningen gjorde att så kallade PS- avtal inte längre ansågs fördelaktiga. Däremot sparar omkring en fjärde del av finländarna, majoriteten för ”sämre tider”. – Långtidssparandet ökar faktiskt. Vi gör ungefär hundra nya avtal varje dag. Främst är det folk i medel­åldern som vill spara. Julia och Sanna säger att de båda försöker spara. – Jag har ett skilt konto dit jag lägger undan pengar för att ha om det behövs. Sanna sparar inte just nu men planer har hon. – Så fort jag börjar jobba ska jag spara.