Inrikes
26.11.2014
Tre svenska gymnasier i FNB:s topp
Kotka svenska samskola, Hangö gymnasium och Katedralskolan i Åbo toppar FNB:s gymnasiejämförelse.
– Lärarna och eleverna lär känna varandra mycket grundligt, säger Ove Lindström, rektor för Kotka svenska samskola som är den framgångsrikaste skolan i FNB:s gymnasiejämförelse. Han tror att framgången förklaras av att studenterna känt varandra sedan dagis.
Det lilla gymnasiet är klart framgångsrikast i Finland när FNB jämför resultaten i studentexamensprovet med elevernas ingångsnivå under åren 2012–2014.
De som placerar sig på andra och tredje plats är också svenska gymnasier, Hangö gymnasium och Katedralskolan i Åbo.
De sakkunniga ser också andra förklaringar, bland annat att gymnasierna finns i finsk- eller tvåspråkiga områden där eleverna har goda möjligheter att få bra betyg i det andra inhemska språket. En annan faktor som lyfts fram är att de svenskspråkiga gymnasieeleverna kan ha en bättre socioekonomisk ställning än andra. Lindström säger att det inte stämmer i Kotka.
De svenskspråkiga skolornas framgång kom som en överraskning. I Pisaundersökningarna har de svenskspråkiga skolorna klarat sig något sämre än de finskspråkiga.
De tre i topp i FNB:s jämförelse var inte heller framgångsrika i den rankning som Statens ekonomiska forskningscentral Vatt gjorde tidigare i höst. Vatt har inte offentliggjort resultatet. Men Vatt uppger att i deras undersökning ligger de tre svenska gymnasierna i mellanklassen.
En del andra gymnasier som är framgångsrika i FNB:s jämförelse har däremot också klarat sig i Vatt-undersökningen, till exempel gymnasierna i Mynämäki och Säkylä samt Kulosaaren lukio i Helsingfors.
Mellanstort bäst?
FNB jämförde gymnasier också utgående från storlek. Mellanstora skolor som utexaminerar 100–150 studenter om året har varit mest framgångsrika. De största gymnasierna klarade sig sämst i jämförelsen.
Ordföranden för lärarfacket OAJ Olli Luukkainen säger att små skolor är intimare och eleverna där har bättre möjligheter att få personligt stöd. I de stora skolorna försvinner individerna i mängden.
– Det finns så stora förväntningar på unga människor. På att de alla ska vara beredda att välja och studera självständigt och inte behöva personlig omsorg.
Å andra sidan bör man inte dra för långtgående slutsatser av resultatet, säger ordföranden för Studentexamensnämnden, professor Patrik Scheinin. Han påpekar att många stora skolor är eftertraktade och att de som börjar i dem har höga medeltal på betyget. Goda resultat är svåra att förbättra, därför ökar inte framgången.
De stora skolorna är jämnbra. Standardavvikelsen som beskriver skillnaden mellan dem är liten, medan små skolor placerar sig både i topp och bland de sämsta.
Små skillnader
Kotka svenska samskola är ett och ett halvt studentbetyg bättre än det sämsta gymnasiet i FNB:s jämförelse. Skillnaden motsvarar den mellan magna cum laude och laudatur.
Men i snitt är skillnaderna mellan gymnasierna inte så stora, även om de bästa gymnasierna urskiljer sig klart.
Också de sakkunniga FNB intervjuat säger att skillnaderna mellan gymnasierna är små. Det är bland annat därför Vatt inte offentliggjort sin undersökning.
Scheinin säger att skillnaderna mellan gymnasierna är större än mellan grundskolorna, men det beror främst på olika ingångsnivåer. Han säger att det är nästintill omöjligt att mäta skillnaderna i kvaliteten på undervisningen.