Företaget grundades i november 2017. Året efter ökade försäljningen med över 100 procent, året efter ökade försäljningen med över 50 procent och i fjol med närmare 70 procent.
Niklas Östman, som tillsammans med sina bröder Jonas och Filip driver företaget, säger att kundbeteendet har ändrat. När de började levererade de matvaror två–tre gånger i veckan. Leveransdagarna ökade 2018 och 2019 till fyra dagar i veckan. Men då koncentrerade sig leveranserna till torsdagar och fredagar.
I dagens läge är det en strid ström av leveranser.
En möjlig orsak till det här är att pandemin har ändrat på folkets köpvanor. Eftersom många arbetat hemifrån och dels kanske undvikit rusningstid så har veckoslutshandlandet spritts ut över veckan.
– Det är verkligen en stor skillnad. På en tisdag kunde vi ha 20 kunder förr, men nu kan det röra sig kring 50–60 kunder. Att det är jämnt flöde är bra rent ekonomiskt också. Vi har en extra bil nu och om det är mycket kunder någon dag så anlitar vi ett transportföretag. Som värst under coronan hade vi sju bilar i farten. Problemet var att alla kylbilar i nejden var upptagna, så det var svårt att hitta dem, säger Niklas Östman. 
Utmaningen med leveranserna är att de olika produkterna ska förvaras i olika temperaturer. Därför så ser man till på Gårds Smak att exempelvis fryst kött förvaras i en låda, medan bröd förvaras i en annan. Varje låda rengörs noga mellan varje leverans, för hygienen är viktig för företaget och är ännu viktigare i dagens läge.
Förutom att Gårds Smaks kunder får lokalproducerade varor så är grundtanken med företaget att ge mindre producenter en plattform för att sälja deras produkter.
I dagens läge, som Östman beskriver det, så måste en producent antingen vara stor eller så finns producenten inte på kartan. Om någon exempelvis vill bygga ett mejeri är inte problemet hur man kan skapa stora volymer, tvärtom så kan man med rätt investering producera mycket.
Den stora frågan är sedan hur man ska få ut produkten till konsumenterna.
– I dagens läge är det i princip två aktörer som bestämmer om man tar in en produkt eller inte. Sedan vet man inte om produkten placeras mitt i hyllan eller högst upp eller lägst ner. Gårds Smak ska vara en kanal och möjlighet.
– Vi håller som bäst på att bygga upp ett nytt system för att kunna ta emot mera producenter. Det är mycket hantering bakom allt som inte kunden ser. Automatiken kommer att underlätta det. 
Gårds Smaks vision är att de ska vara en kanal som alla kan sälja via. Om man tänker på en mjölkbonde igen så ska den kunna effektivera kedjan i mejeriet och inte behöva så stora maskiner. Det ska inte behövas en pastör som producerar 10000 liter mjölk i timmen. Även mindre producenter ska kunna få sina produkter ut på marknaden.
Men för att det här ska lyckas så måste Gårds Smak växa ännu och stabiliseras. Men det är planen.
Visst har Gårds Smak även i dagens läge produkter från mera etablerade aktörer som redan en stadig försäljning. Mindre aktörer har ringt, men har inte haft några färdiga produkter. Exempelvis hade en producent i kommunen hört av sig till Östman och hört om hen kunde slakta en ko via Gårds Smak.
Det är tyvärr inte något som Gårds Smak erbjuder – ännu – men det är så det borde vara, säger Östman.
– Vi har inte så, men det borde finnas en sådan kedja. Vi skulle vilja ett självkostnadspris där producenten får det den vill ha och vi tar en andel av det. Det är drömmen.
Östman vill se producenter som kan specialisera sig på sina egna produkter och att det skulle finnas ett större utbud till kunderna. Hellre ser han mindre jordbruk och entreprenörer och att de är flera. Dessa kunde bilda olika kluster som sedan förser orten med lokalproducerad mat. Ett småskaligt system som är sammankopplat av Gårds Smaks plattform.
Om flera mindre producenter kom fram, kunde även kunderna lära sig mera om sin mat. Många tänker innerfilé som innerfilé, men det finns många olika raser av nöt. Även så med grisar. Om producenten kunde få hjälp med förädlingen och förpackningen så kunde de lära ut om sin mat till kunderna. Via Gårds Smak skulle de få synligheten.
– Du kan göra hela produktionslinjen eller ta hjälp av andra producenter, det tror jag är framtiden. Om producenten ska få mera pris ur varorna måste den göra mera. Varför det blivit som det blivit är dels prispress, konkurrens och att det blir så mycket folk i en större koncern som beslutar om varorna. Då far det så mycket vinst från bonden.
– Det är många som frågar om jag är emot de större aktörerna. Det är jag inte – jag tror att båda måste finnas för att komplettera varandra, säger Östman.
Artikeln har publicerats i Kommunbladet. Kommunbladet är en tidning som delas ut till alla hushåll i Vörå kommun och som utges av HSS Media.