– Jag var själv en av dem som hävdade att restriktionerna kunde leda till depressioner, ångest eller destruktiva beteenden bland många unga, eftersom tonåren är en känslig utvecklingsperiod, säger Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Väst och studiens projektledare.

I studien har lite mer än 5 100 ungdomar i åldern 15–19 år svarat på frågor om sitt mående och sina vanor under pandemin.

Ungdomarna bor i Sverige, USA, Serbien, Marocko och Vietnam och deras svar samlades in under september 2020–februari 2021, det vill säga fram till det att vaccineringarna hade inletts.

Svaren visar att en majoritet inte mådde sämre mentalt. Exempelvis vittnade omkring 60 procent om att de inte kände sig mer ensamma, ledsna eller arga än före pandemin.


En majoritet tillbringade mer fritid med familjen – utan mer gräl – ägnade sig åt sådant de inte haft tid för tidigare och höll kontakten med vänner via nätet.

– Ungdomarna i generation Z har klarat covidrestriktionerna förvånansvärt bra. Det är ett bra betyg för samhället, för skolorna, eleverna och deras familjer, säger Nóra Kerekes.

En förklaring är sannolikt att de redan som barn har lärt sig att skapa och upprätthålla kontakt digitalt.

– Ungdomarna tillbringar mycket tid på sociala medier, och nu under pandemin har det förmodligen lindrat känslan av isolering, säger Nóra Kerekes.


Mer fysisk träning

Ett resultat som förvånade henne särskilt mycket var att en tredjedel av tonåringarna uppgav att de rörde på sig mer än före pandemin.

– Jag tror att ungdomar är medvetna om vikten av att ta hand om sin kropp. Jag tror också att skolorna har påmint om och möjliggjort träning under dagen, säger Nóra Kerekes.

Studien kan alltså läsas som ett styrkebesked – flertalet unga människor har förmåga att hantera ett unikt och stressigt skeende i samhället. Detta oavsett hur väl rustat samhället är – Nóra Kerekes betonar att mönstret är globalt.

Men hon understryker också att man inte får glömma den andel som faktiskt farit illa under perioderna av restriktioner.

– Det finns ungdomar som utsatts för våld hemma, mobbning eller hot på internet och levt i rädsla. Det finns ungdomar som drabbats av djup depression och det finns ungdomar som medicinerar mer. Dessa ungdomar måste samhället erbjuda stöd nu när skolorna öppnar igen, säger Nóra Kerekes.

Studien har publicerats i International Journal of Environmental Research and Public Health.