Nina Karls-Nygård, rektor för Vörå samgymnasium och idrottsgymnasium, säger så här om regeringens förslag att finansiera gymnasiestudier i högst tre år: - Förändringen låter kanske större än vad den kommer att bli, men klart blir att vi måste fundera mycket noggrannare på vem som kommer att göra gymnasiet på tre år och vem vi ger möjlighet till fyra år. Till exempel flera skidåkare behöver ofta fyra år med tanke på deras tävlings- och träningssäsonger. Vad beror skillnaderna på? - Skillnaderna är nog individuella men beror även på grenen. Elever vill satsa olika mycket och det har åtminstone hos oss alltid synats i spridningen gällande studietiden. Anser du att förändringen skrotar det flexibla system som Finland hittills haft - för idrottsgymnasierna har detta kanske varit en räddning? - Faktum är dock att skillnaderna i utgångsläget för eleverna är stora. Det kan finnas studerande som vill satsa på både och. Systemet vi hittills haft har möjliggjort att eleverna oberoende av orsak har fått sköta sin skolgång ordentligt om de så velat. Om förslaget går igenom som det framställts, ställer det nog till det för idrottsgymnasierna. Kostnaderna ändrar inte - men intäkterna nog. Klasserna ökar ju inte. Därför önskar jag att man kunde komma till någon kompromiss gällande oss idrottsgymnasier. Om man inte gör det betyder det att man i praktiken "kapar av benen" av framtida toppidrottare. Man kunde kanske tänka sig att på basen av noggrannare val av studerande få helheten att fungera, säger Karls-Nygård. I idrottsgymnasiet i Sotkamo har många av dem som specialiserat sig på vintergrenar blivit studenter först efter ett fjärde gymnasieår. Så gick det också för Turo Sipilä från Kervo och Jessika Rolig från Tavastehus, som båda blivit studenter i Sotkamo. – Både idrotten och skolan skulle lida av om gymnasiet måste klaras på tre år. Höstarna är fulla av läger och på vintern är det tävlingsresor, säger skidskytten Rolig. Sipilä, som tillhör den nationella längdåkareliten i sin åldersklass, tror att många väljer att avstå helt från gymnasiet om den föreslagna modellen går igenom. – Då går bottnen ur hela idrottsgymnasiemodellen. Kombinationen av studier och fullvärdig träning lyckas inte, säger Sipilä. Janne Vuorinen är huvudtränare för idrottarna i Sotkamo gymnasium och oroar sig för att mycket bra jobb kan gå till spillo om systemet förändras. – En ung idrottare fattar stora karriärbeslut just i gymnasieåldern. Idrottsgymnasierna och akademierna har lett till en positiv förändring inom den finländska idrotten. Då man planerat gymnasiereformen har man inte alls övervägt effekterna på idrottarens karriärstig, säger Vuorinen. År 2013 studerade det cirka 2.400 elever i idrottsgymnasier runtom i landet, varav lite över hälften klarade av gymnasiet på tre år. – Längden på studierna beror lite på grenen. Inom snögrenarna är tävlingssäsongen på vintern och då blir det ofrånkomligt stor frånvaro. Ett fyraårigt gymnasium gör det möjligt att klara studierna trots att man satsar för fullt på idrottskarriären, säger Sotkamogymnasiets rektor Mauri Reinikka. Före detta spjutkastaren Tapio Korjus har själv gått på idrottsgymnasium och är numera chef för en idrottsakademi i Kuortane. Akademin samarbetar med ett gymnasium och Korjus är oroad för att treårsspärren kan leda till att färre väljer gymnasiet. – Jämfört med många andra specialgymnasier är den fysiska belastningen en faktor inom idrotten. Då man tränar tre till fyra timmar per dag så kräver återhämtningen tid. Tuff studietakt och fysisk belastning är en nedbrytande kombination, säger Korjus. Han uppger att landets idrottsakademier och idrottsgymnasier sammanlagt har uppemot 9 000 studerande. – Alla blir inte någon Iivo Niskanen, men idrottsgymnasierna gör det möjligt att kombinera studier med idrott på ett meningsfullt sätt. Vi har varit europeiska mönsterelever då det gäller att kombinera studier och idrott och nu ska vi tydligen skrota hela systemet, säger Korjus.