Uppgifterna om antalet personer med nollavtal samlades för första gången in i fjol i samband med att Statistikcentralen gjorde sin arbetskraftsundersökning. Nollavtal är vanligast inom parti- och detaljhandeln, vård och omsorg, sociala tjänster och hotell- och restaurangverksamheten Cirka 83.000 löntagare hade ett nollavtal i fjol. Största delen av dem, 57 procent, är kvinnor. De som jobbar med nollavtal är i huvudsak unga. Nästan hälften är under 25 år. 68 procent av dem som hade ett nollavtal var deltidsanställda. Den vanligaste veckoarbetstiden bland alla som hade ett nollavtal var 23 timmar per vecka. Statistikcentralens utredning baserar sig på personernas egna uppgifter. Arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP) hoppas på en lag om minimiarbetstiden. Han är bekymrad över att de så kallade nollavtalen blir allt vanligare. Under denna valperiod har man försökt hitta en lösning på minimiarbetstiden via förhandlingar mellan arbetsmarknadsorganisationerna och staten, men något samförstånd har inte nåtts. Ihalainen ser det också som ett jämställdhetsproblem eftersom det främst är kvinnor som drabbas av dessa anställningsförhållanden. – Det går att svara på branschvisa utmaningar via kollektivavtalen, men i lagstiftningen borde man slå fast de allmänna kriterierna för minimiarbetstiden, säger Ihalainen i ett pressmeddelande. Han tillägger att de centrala arbetsmarknadsorganisationerna kan komma med rekommendationer till sina förbund för att rätta till situationen. Ihalainen säger att nollavtal inte motsvarar löntagarnas uppfattning om ett rejält och rättvist arbetsliv. I Finland är arbetstidsmöjligheterna redan nu exceptionellt flexibla, påpekar han.