”Arbete åt alla.” Det var en gång i tiden den unga nordiska social­demokratins slogan. Arbete som en rättighet. Under mänskliga förhållanden och mot rimlig lön. ”Du skall arbeta” är en luthersk slogan. Arbete som en moralisk skyldighet. I ditt anletes svett skall du bryta ditt bröd. Båda sloganerna har, i samverkan, bidragit till att skapa de nordiska samhällen vi har i dag. Du har rätt att arbeta. Du bör arbeta. Men vi bär också, sedan 1940-talet, med oss minnet och tyngden av en tredje slogan: ”Arbeit macht frei.” Skylten ovanför porten till Auschwitz som hånfullt gjorde gällande att koncentrationslägrets slavarbetare så att säga arbetade på sin egen frihet. ”Kommer du till Danmark, skal du arbejde.” Så står det på en affisch för en kampanj som ett av Danmarks politiska partier lanserade förra veckoslutet. I år är det val också i Danmark (allra senast 15 september). Men kampanjen är inte direkt knuten till folketingsvalet. Eller är den? Vilket är partiet? Svar: Socialdemokraterna, det nuvarande regeringspartiet. Statsminister Helle Thorning-Schmidt, nordiskt ljus och vän, har lånat sitt ansikte till de två affischer som lanserats. Rubriken på den andra affischen är ”Stramme asylregler och flere krav till indvandrare.” I Sverige har kampanjen utlöst en debatt om huruvida det är så att ”realisterna” i Danmark sett ljuset – något de blåögda svenska politikerna inte gjort – eller om de danska socialdemokraterna är en skam för socialdemokratin. ”I Danmark var borgerligheten först med att anamma Dansk folkepartis språkbruk, nu tycks social­demokratin vara nästa offer”, skriver exempelvis Dagens Arena, socialdemokratiskt orienterad tankesmedja i Stockholm. På arbejde-planschen säger statsministern vidare: ”Flyktinge och invandrare på kontanthjälp (understöd) skal arbejde. Jag ynsker ett fælleskap (samhälle) vor alle yder (bidrar med) det de kan. Det föder frågan om det inte finns infödda danskar som lyfter stöd och också kunde uppmanas arbeta. Anser statsministern att det finns skäl att mana till arbete bör uppmaningen riktas till alla. Undertexten på plansch två lyder: ”Vi ska behandla udlændingene ordentligt. Men vi skal også kunde følge med. Därför har vi strammet asylreglerne och skærper kraven på invandrarne.” Tänk er samma maning omformad så att den riktas till alla. ”Vi ska behandla landets invånare anständigt. Men vi ska också följa med läget. Därför har vi stramat åt reglerna som gäller för invånarna och skärper kraven på dem.” En sådan version skulle i våra demokratiska samhällen tämligen omgående utlösa en debatt om det olämpliga, rentav absurda i ett så totalitärt tilltal uppifrån. Helle Thorning-Schmidt, det vill säga danska regeringen, föreslår ändringar i det treåriga integrationsprogram Danmark tillämpar. Avsikten är att flyktingar och invandrare snabbt ska sysselsättas antingen genom jobb, frivilligarbete eller utbildning. Ingen ska gå helt sysslolös mer än fyra veckor, lyder ett ytterst ambitiöst mål. Det är bra, mycket bra. Det är precis vad det stora flertalet nykomlingar i ett land själva önskar. Men den danska regeringen talar över huvudet på de berörda, som om de var passiv boskap – som, trots sin förmodade passivitet, ändå måste stängslas in. Tilltalet känns inte precis som ett steg framåt för nordisk socialdemokrati.