Temat är naturligt nog landsbygdspolitik och debattledare Ann-Sofi Backgren inleder med att fråga kandidaterna om vad de anser vara den viktigaste frågan gällande landsbygden just nu. – Primärnäringen är viktigast för att landsbygden ska leva, att det finns möjlighet att bedriva jord- och skogsbruk. En annan viktig sak är att infrastrukturen ska fungera, säger Bjarne Kallis (Samlingspartiet). Laura Ala-Kokko (De Gröna) betonar vikten av att hitta alternativa lösningar för att få livskraft till landsbygden. – Jag vill jobba för gröna lösningar på landsbygden. Kanske kunde jordbrukaren också producera energi. Det är viktigt att bygga vidare på det vi har också, säger Steven Frostdahl (SDP). – Många mindre och medelstora företag vill utvecklas, men byråkratin kommer i vägen. Vi måste göra det enklare för företagen att växa på ett ansvarsfullt sätt, säger han. Mats Nylund (SFP) som själv är jordbrukare säger att primärnäringen ligger honom varmt om hjärtat. – Det krävs fyra k:n för att landsbygden ska utvecklas, kunskap, kapital, kommunikationer och kultur. Från politiskt håll kan vi värna om kunskapen och kommunikationerna, säger han. Nytänk och kreativitet, efterlyser Peter Östman (KD). – Lantbruken behöver ofta en binäring. Till exempel finns möjlighet att nå en global marknad via digitala kanaler. Allan Saloranta (VF) vill att det satsas på landsbygdens skolor och att vägnätet hålls i skick. Hur tänker kandidaterna kring närservicen? – Det är viktigt med tredje sektorns roll som sysselsättare på landsbygden, det kunde samhället i större utsträckning ta vara på. Till exempel när det gäller att ordna äldreomsorg i framtiden, säger Steven Frostdahl (SDP). Det är problematiskt att regeringens reformförslag mött så mycket motstånd i kommunerna, anser Peter Östman (KD). – Man måste fråga sig vad som är viktigast för kommuninvånarna, att det är nära till skola och sjukhus eller att det är nära till kommunhuset, säger han. – Håller man för hårt på kommunens självstyrelse så är närservicen hotad. Laura Ala-Kokko (De Gröna) vill se en förändring i servicesystemen. – I Vasa ger specialservicen höga kostnader som gör att vi måste spara in på basservicen. I stället borde vi satsa mer på basservicen så att det inte behövs lika mycket specialservice. Ett större samarbete om specialservicen behövs, säger Steven Frostdahl (SDP). – Vi måste kanske finna oss i att större ingrepp utförs på färre sjukhus, säger han. Jonas Lindholm (SFP), fullmäktiges ordförande i Korsnäs och en av åhörarna, uttrycker sin uppgivenhet över alla reformförslag.– De två sista åren har vi gått på så många möten om reformer och strukturer att vi inte har haft tid till utveckling av kommunen, säger han. – Och det är ett problem med all byråkrati. Det är svårt att sälja egenproducerad mat och egenfångad fisk, till och med när det gäller talkoarbete är det tillstånd som ska skaffas och papper som ska fyllas i. Bjarne Kallis (Saml) svarar att alla i panelen säkert är överens om att byråkratin har vuxit för mycket. – Men ska vi komma åt byråkratin måste man också se över strukturer och arbeta med dem, säger Steven Frostdahl (SDP) – I decennier har det stiftats nya lagar som byggt på lager och lager av den byråkrati vi har i dag. Vi borde vara bättre på att göra en konsekvensbedömning innan vi stiftar en ny lag. Mats Nylund (SFP) ställer sig kritisk till att man i Korsnäs inte hunnit med annat än reformmöten. – I Pedersöre har vi hunnit med annat också. Allan Zittra presenterar sig som före detta beslutsfattare, numera pensionär. Han riktar sin fråga främst till Laura Ala-Kokko: – Jag har levt i tron att det är De Gröna som sätter käppar i hjulen för landsbygdsutvecklingen. Stämmer det, frågar han. Både Peter Östman (KD) och Mats Nylund (SFP) är snabba med att inflika att Zittra inte alls har fått något om bakfoten. – Det var uttryckligen De Gröna som initierade att torvbeskattningen skulle höjas, de trappade också upp skyddet på våra skogsmarker, säger Nylund. – Det första regeringen gjorde då De Gröna lämnade den var att sänka torvskatten igen, tack och lov. Laura Ala-Kokko (De Gröna) säger att det stämmer att det var på deras initiativ torvskatten höjdes, och att hon är glad för det. – Inhemsk torv är bättre än kol, men vi vill helst se andra energiformer med mindre utsläpp. Vi måste satsa mer på vind- och solkraft.