Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Få partier har ett så stabilt väljarunderlag som SFP. Följaktligen har också partiet i de senaste valen kunnat räkna med fyra riksdagsmandat från Vasa valkrets. Inför årets riksdagsval gäller helt andra premisser. I och med att totalantalet mandat i valkretsen har sjunkit från 17 till 16 kommer det i praktiken att bli mycket svårt för SFP att ro hem det fjärde mandatet. Valmatematiker har räknat ut att SFP måste göra sitt allra bästa valresultat i modern tid för att kunna säkra de nuvarande fyra mandaten. I praktiken handlar det om 51.000–52.000 röster, som utgör drygt 21 procent av alla röster i valkretsen. I det senaste valet fick SFP 19,4 procent och i valen före det har understödet pendlat mellan 18,5 och 20,7 procent. SFP måste med andra ord knipa mer än var femte röst i före detta Vasa län för att inte tappa det fjärde och sista mandatet till den närmaste konkurrenten Centern. Det här är avsevärt mycket mer än de blygsamma 16,4 procent som kretsens SFP-kandidater förutspås få i årets val enligt den undersökning Taloustutkimus har gjort för Pohjalainen. Å andra sidan ger finskspråkiga mätningar sällan tillförlitliga resultat för SFP-rösternas del. Och ju mer informerade de finlandssvenska väljarna är om att det kan bli kärvt desto mer brukar de också lyckas prestera i valet. Hur attraktivt är då SFP:s kandidatfält för de finlandssvenska väljarna i Vasa valkrets? Jo, enligt den politiskt-ideologiska analys som Svenska Yle har publicerat på sin webbsida är bara två av SFP-kandidaterna utpräglade social­liberaler – Wivan Nygård-Fagerudd och Bo-Göran Åstrand. Tio av SFP-kandidaterna klassificeras som högerliberaler medan Marlén Timonen är den enda som betecknas som högerkonservativ. Både Mikaela Björklund och Anna-Maja Henriksson hittas på den högra sidan om mitten trots att de enligt sina egna definitioner vill tillhöra SFP:s socialliberala fålla. Om man får tro den ideologiska kartan är de båda SFP-kandidaterna Mats Nylund och Elli Flén mer nyliberala än många samlingspartister. Åtminstone för jordbrukarnas intressebevakare Mats Nylund är en sådan kategorisering knappast till någon fördel. Med tanke på att en stor del av svenskösterbottningarna har dragning åt det socialliberala hållet är det slående många SFP-kandidater som trängs i den nyliberala fållan. Det här kan vara en effekt av att SFP under fyra års regeringssamarbete har förblindats av den samlingspartistiska retoriken i ekonomisk politik. Alternativt har SFP inte lyckats analysera orsakerna till att partiet med Nils Torvalds som den stora röstmagneten gjorde ett suveränt bra Europaparlamentsval. Det var inte högerpolitik som gav SFP en sits i Bryssel. Enligt Ylekartan är Marlén Timonen dessutom SFP:s enda propp för väljarläckage till en av SFP:s största konkurrenter i Vasa valkrets, Kristdemokraterna. Att KD enligt en färsk Magmaundersökning tros vara starkare i detta val än för fyra år sedan är ett av de fenomen som kan bli ödesdigra för SFP i Vasa valkrets. Men det som kanske är mest graverande är att tre av SFP-kandidaterna inte över huvud taget finns med på Yles ideologiska karta. Lars-­Erik Gästgivars, Carl-Gustav Mangs och Åsa Blomstedt saknas eftersom de inte har fyllt i Yles valkompass. En valrörelse är säkert stressande, men varje riksdagskandidat borde vara medveten om politiken av i dag lever på digitala villkor. I en tid då det saknas stora skillnader mellan partierna har valtesten blivit allt viktigare som verktyg i jakten på rätt kandidat. Den riksdagskandidat som inte existerar virtuellt finns inte över huvud taget. Svenska Yles ideologiska karta finns här.