Temat i Karvsor skola den här torsdagskvällen är "Kompost, jord och förbättring av den egna odlingsjorden". Sonja Backlund är lärare och Vörå medborgarinstitut arrangerar.
Kursen är fullsatt med ett femtontal intresserade. En del är vana att kompostera och andra är nybörjare.
Varför ska man kompostera?
Backlund har hittat flera vettiga orsaker och en är aktuell: räkningen från Stormossen blir inte så dyr.
Om man komposterar sitt avfall behöver man inte betala för bioavfallet när Stormossen inför sorteringen av det i oktober.
Men de flesta andra fördelarna med att kompostera handlar om att det är ett bra sätt att ta vara på egna resurser. Man förbättrar den egna jorden och behöver inte köpa jord och gödsel.
– Jorden förbättras genom att mikrolivet i den utökas. Det är också ett bidrag till världen genom att man återinför koldioxid från luften ner i marken, säger Backlund.
Med hjälp av mikroorganismerna kan växterna dra nytta av näringsämnena i jorden.
– Näringsämnena ligger bundna i jorden på olika sätt: i sten och grus, i gamla växtdelar. Det sägs att i en fingerborg med levande jord finns fler organismer är vi är människor på jorden.
Backlund berättar om hur det fungerar i jorden, hur det är möjligt att träd och växter kan kommunicera med varandra och mycket mer. Framför allt går hon igenom hur man kan få det som alla odlare drömmer om: en luftig och fuktighetshållande jord.
– Det enklaste sättet för att få bra jord är att täckodla.
Man kan täckodla bland annat i komposterad jord. Och det finns många olika sätt att kompostera på.
– Har du bra, levande jord växer allting.
Utomhus är det minus 7 grader men för en del av de som sitter och lyssnar på Backlund hägrar odlingssäsongen.
– Jag brukar säga att jag är en inbiten trädgårdsentusiast eller trädgårdsidiot. Gränsen är hårfin, säger Stina Wallin och skrattar.
Hon har fått de första fröna i jorden, som chili.
– Trädgården är nästan min största hobby. Jag har hållit på i över tjugo år. Jag har alltid haft grönsaksland men har kanske tyckt att det roligaste har varit att skapa i trädgården, som med perenner.
Nu börjar det vara lika intressant att odla grönsaker.
– Jag har haft växthus några år. Visst har jag odlat tomater på friland tidigare men ett växthus ger andra förutsättningar.
Hon nämner det där magiska med att upptäcka att kallsådd sallat mitt i allt har växt.
– Jag planerar och drömmer vintertid.
Hemma har hon en trädgårdskompost. Den har hon haft lika länge som trädgården.
– Jag trillade in på bokashi för ett år sedan. Det är jätteintressant. Nu i vinter har jag haft en jordfabrik inomhus för första gången. På en månad fick jag färdig jord som jag till exempel kan plantera mina krukväxter i. Det är jättekul.
Varför är du här på kursen?
– Man blir alltid lite inspirerad, och jag känner Sonja från förr. Man lär sig alltid något nytt och det är alltid roligt att träffa jämlikar.
Vad tycker du om det du hört hittills?
– Det här med maskkompost verkar intressant. Jag har inte ens tänkt på att det är en egen typ av kompost.
De som vill lära sig mer om odling har chansen i april när Backlund leder en kväll med rubriken "Utplantering, direktsådd och planering av den egna grönsaksodlingen", som också arrangeras av Vörå medborgarinstitut.
Artikeln har publicerats i Kommunbladet. Kommunbladet är en tidning som delas ut till alla hushåll i Vörå kommun och som ges ut av HSS Media.