I år fyller studentkören Pedavoces 50 år. Det här firas bland annat med en jubileumskonsert där tidigare dirigenter och körsångare deltar.
Den första dirigenten, Per-Håkan Jansson, kommer att vara på plats och dirigera körens lystringssång. Att Pedavoces existerar är mycket tack vare honom.
– Det fanns på den tiden några olika lärarutbildningar på svenska i Finland. Ett beslut togs att alla lärarutbildningar skulle sammanföras och flytta till Vasa. Det här var 1974. Då grundades den pedagogiska fakulteten i Vasa.
Jansson var lektor i musikens didaktik på den nygrundade fakulteten. Enligt honom var det självklart att det skulle finnas en studentkör.
– De hade på lärarutbildningen i Ekenäs haft en studentkör så det var naturligt att kören fortsatte här. Vi fortsatte med traditioner som vi ansåg vara värda att föra vidare.
Snackis på stan
När utbildningen startade grundades kören. Jansson var initiativtagare, men fick stöd av dåvarande dekan Håkan Andersson och byråchef Samuel Lindgren. De ansåg att det skulle finnas ett starkt körliv i Vasa. Intresset för kören var stort från början.
– Det var inte bara bland studerande som kören var ett samtalsämne. Kören var en snackis på stan. Vår slogan var att Pedavoces ska höras och synas på varje tillställning i Vasa.
Det tog inte länge innan de hade den första konserten. Det var en julkonsert den trettonde december 1974.
– Vi var en ung kör med unga röster. Vi hade på vårens konsert ett tema. Det gick hem hos publiken och vi hade ett bra stöd redan från början. Det var många i publiken. Allt kring kören var positivt.
De hade två konserter per år. En kring advent och en vårkonsert. Adventskonserterna hölls i Vasa och i någon av Österbottens kyrkor.
– Vartannat år var vi norr om landsvägen, vartannat år åkte vi söderut. Utöver det åkte vi på körresor. Vi var ofta till Umeå och hade ett samarbete med Umeås studentkör.
För dem som specialiserade sig i musik på den pedagogiska fakulteten var körsången obligatorisk, men den var även öppen för andra studerande. Kören har ändrat karaktär genom åren, men är fortfarande Svenskfinlands enda blandade studentkör.
– I dag finns det många högskolor i Vasa så det är fler från andra skolor med i kören. Det finns också många i kören som inte längre studerar och som har varit med i många år. Det ger en enorm styrka till kören.
Det som var utmanande för Jansson var att kören förändrades varje år.
– Det kom varje år nya studerande till den pedagogiska fakulteten och därmed nya körsångare. Körens dynamik förändrades alltså konstant. Det var lite som att börja om från början. Men det var också det som var spännande med kören. Jag tycker ändå vi lyckades bra varje gång.
Jansson var Pedavoces dirigent i tjugo år. Han tyckte om att arbeta med studerande och det var en fin tid för honom.
– Det var tjugo år med världens bästa kör.
Marja-Lena med i den första styrelsen
I samband med att kören grundades bildades även en studentförening. Marja-Lena Södergård satt i den första styrelsen.
– Jag studerade till klasslärare och specialiserade mig i musik. Körsången var alltså obligatorisk för mig. Att jag hamnade i styrelsen berodde på att jag i grunden är en föreningsmänniska. Jag hade svårt att vara tyst så de andra ansåg väl att jag var en lämplig styrelsemedlem.
Södergård håller med Jansson om att studentföreningen och kören togs emot väl i Vasa. Det var en bra sammanhållning körmedlemmarna emellan.
– Vi umgicks mycket. Vi hängde sist och slutligen inte så mycket på barerna eftersom vi hade varandra. Det är en enorm trygghet att vara med i en kör.
Att körmedlemmarna umgicks mycket och lyckades från början menar Södergård att är tack vare Jansson.
– Han lyssnade på oss och gav utrymme för våra åsikter. I kören existerade en demokratisk ådra, och Jansson dikterade inte ensam villkoren. Vi mådde bra av det.
Södergård menar att det var berikande att lära sig sjunga flerstämmigt och anser att det var bra att körsången ingick i studierna.
– Jag tycker det är konstigt att det existerar så få blandade körer. Det är ett sätt för sångare av alla kön att ta reda på hur röster passar ihop och hur musik görs tillsammans.
Det roligaste evenemanget under studieåret var trappsången.
– Studentmössan är viktig för mig och en symbol för studielivet. Andra roliga evenemang var körresorna till Umeå.
De hade även sitser med Pedavoces, men de visste inte riktigt hur en sits gick till.
– En körmedlem hade studerat i Uppsala och lärde oss hur en sits går till. Det kan ha varit de första sitserna som ordnades i Vasas studieliv.
Träffar studiekamraterna regelbundet
I höstas ordnades ett tillfälle där klasslärarstuderande från Södergårds årgång träffades. Hon träffar gamla studiekamrater och körsångare med jämna mellanrum.
– Vi har en grupp på Facebook där vi delar gamla minnen och bilder från studietiden.
Södergård var med i jubileumskören som uppträdde under Pedavoces 25-årsjubileum och deltog i sitsen som ordnades efter konserten. Hon ska också delta i Pedavoces kommande 50-årsjubileum.
– Jag är med i jubileumskören. Jag får se om jag orkar gå på sits efteråt. Studentikosa grejer kan gå till överdrift för en gammal dam.
Artikeln har publicerats i Studiestödet. Studiestödet är en tidning som delas ut till studerande i Vasa och som ges ut av HSS Media.