Folk rekommenderar att man ska placera i fonder. Men hur ska man gå till väga? Vi ringde upp Martin Paasi, som tidigare arbetat som ekonomisk expert på Nordnet, och bad honom ge tips om hur man ska börja.
Det första steget är att bli kund hos någon tjänsteleverantör.
– Det tar inte många minuter.
Paasi rekommenderar att du månadssparar.
– Ordna så att det sköts automatiskt och regelbundet. Det är möjligt att ingå ett avtal med en del tjänsteleverantörer, där de lovar att placera pengarna du sätter in på de investeringsobjekt du valt.
Kostnaderna för sparandet bör vara låga.
– Det lönar sig att minimera kostnaderna. Det finns många kostnadseffektiva aktieindexfonder du kan placera i. Välj fonder med tillväxtandelar. De betalar inte ut någon avkastning och du behöver alltså inte skatta på vinsten varje år.
Det handlar om långsiktighet, säger Paasi.
– Bara du sparar regelbundet och är konsekvent finns det ytterst få risker. Ränta-på-ränta-effekten gör att avkastningen ger avkastning.
Du behöver inte satsa stort för att bygga upp ett kapital.
– Börja med små summor. En liten summa påverkar inte din livskvalitet. Du har portföljen resten av livet och den blir hela tiden större.
Om du sparar på det här viset har du helt andra möjligheter vid en eventuell livskris.
– Om du vantrivs på ditt jobb och hatar din chef kan du säga upp dig och söka ett nytt jobb. Pengarna du har lagt undan kan finansiera de månader du är arbetslös. Det kan givetvis uppstå andra livskriser där pengar kan behövas. Men om inget sker och du inte behöver pengarna har du i slutändan en stor summa pengar som väntar på dig när du blir pensionär.
Handlar inte om att bli miljonär
Tanken är inte att spara för att köpa nya, fina bilar som du kan skryta med, utan för att ta kontroll över ditt eget liv, säger Paasi.
– Genom att månadsspara blir du snabbare oberoende av banker, föräldrar och andra parter som vill blanda sig i ditt liv. Om dina föräldrar hjälper dig med det ekonomiska kanske de vill säga hur du ska leva ditt liv. Om du gillar frihet kan det vara en idé att långsiktigt och målmedvetet placera i kostnadseffektiva aktieindexfonder med tillväxtandelar.
Borde jag låta banken sköta det här åt mig?
– Nej, du ska göra det här själv. Det här är en lönsam business för bankerna. Trots att bankerna bara tar 1–2 procent, blir det mycket pengar på lång sikt. Vinsten du skulle ha gjort blir alltså ungefär hälften så stor och din avkastning lägre.
Att placera i kostnadseffektiva aktieindexfonder är en passiv investering.
– Logiken är grym och det är orsaken till att passiv investering har blivit så populär. I dag är över hälften av alla fonder i världen i aktieindexfonder. Till och med Warren Buffett rekommenderar det här.
Paasi nämner två risker med att en portföljförvaltare sköter dina placeringar.
– Du lyckas kanske välja en skicklig portföljförvaltare och betalar en till två procent i förvaltningsarvode. Men du vet ju inte om portföljförvaltaren kommer att klara sig bra på lång sikt.
– Du minimerar kostnaderna om du gör det själv och har statistiken på din sida. I en aktieindexfond vet du att du kommer att höra till de som klarar sig bäst. Väljer du en portföljförvaltare betalar du mer och har statistiken emot dig. Valet är ditt.
Hur ska jag tänka om börsen kraschar?
– Det gör den ibland och det hör till. Det är därför man ska investera i aktieindexfonder på lång sikt. Det går upp och ner; det måste du förstå från början. Du ska placera pengar i upp- och nedgångarna. Du ska strunta i hur marknaden går och investera långsiktigt.
Så man ska inte ta ut pengarna när placeringarna sjunker i värde?
– Ekvationerna fungerar så länge man sitter lugnt i båten. Om du börjar göra något annat kliver osäkerheten in. Du ska vara konsekvent och mala på så fungerar det. Genast du börjar göra något annat så är risken stor att det skiter sig.
– Tänk i stället att du köper hälften så billigt om dina placeringar sjunker med halva värdet.
Hur stor del av lönen rekommenderar du att man placerar?
– Jag rekommenderar att du lägger 3–5 procent av din nettoinkomst på aktieindexfonder. Alla har inte sådana möjligheter, men huvudsaken är att du är konsekvent och placerar något varje månad. Får du en större summa pengar ska du placera en del av pengarna. Du kan även be bekanta att slopa silverskedarna som gåvor och i stället ge pengar som placeras direkt.
Vilka är riskerna?
– På lång sikt är riskerna i princip noll, men det här vågar ingen säga. Ta en aktiemarknad som under en period på tio, tjugo eller trettio år har gett en negativ avkastning när man inkluderar vinstutdelningen. Jag tror inte att man hittar en enda sådan. Ett långsiktigt aktieindexsparande ger också ett inflationsskydd.
Vilka andra investeringar rekommenderar du?
– Du kan även spara kortsiktigt för andra ändamål, som resor. Jag rekommenderar också att du bostadssparar som ung.
– Oftast lönar det sig att köpa en lägenhet. Välj då en bostad som finns i ett tillväxtområde med positiv nettoinflyttning. Då man tar lån är det vettigt att investera i något vettigt, som en bostad. Men att ta lån för att konsumera är idiotiskt. För några år sedan skulle jag ha rekommenderat att du binder lånet till en fast ränta, men nu är det andra tider.
När ska jag börja?
– Ju förr desto bättre. Det handlar inte om att bli rik och miljonär, utan att du får mer flexibilitet i ditt liv. Det spelar ingen roll om du är rikare eller fattigare än någon annan; det är helt irrelevant. Långsiktigt, kostnadseffektivt sparande i aktieindexfonder borde vara lika självklart som att man borstar tänderna på morgonen.
Artikeln har publicerats i Studiestödet. Studiestödet är en tidning som delas ut till studerande i Vasa och som ges ut av HSS Media.