William Rosenlöf är född och uppvuxen i Gerby och har spelat fotboll under största delen av sitt liv. Hans fotbollsresa började som för de flesta andra.
– Många kompisar spelade fotboll i lågstadiet så jag började också. Mitt första lag var BK-48 och hemmaplan var i Gerby.
Mest har han stått i mål. Han minns första gången.
– BK-48 deltog i en miniturnering. Ingen ville stå i mål så de frågade om jag skulle vilja testa. Jag gjorde en snygg räddning, som jag minns det, och efter det har jag velat vara målvakt.
Efter bara något år i BK-48 började han spela för VIFK.
– Jag spelade med juniorerna i fyra år och fick ett kontrakt med förstalaget som 14-åring. Jag tränade med herrarna men spelade matcher med B-juniorerna.
När William var 15 fick han spela med U15-landslaget. Då fick han ett samtal som varje ung fotbollsspelare drömmer om:
– Chelsea ville att jag skulle komma och provspela. Känslan att bli kontaktad av en så stor klubb var fantastisk. Det är varje fotbollspojkes dröm. Det var roligt att ha kämpat för att bli så bra som möjligt och att någon ser mig. Jag trodde först inte att det var sant.
William packar ner fotbollsskorna och målvaktshandskarna och flyger till London. Det gick bra och han fick fortsatt förtroende.
– Det var mest träningar, men jag fick stå i mål i en cupmatch för U16-laget mot Arsenal. Matchen slutade 1–1.
Under tredje sejouren med Londonklubben var Fru Fortuna inte på hans sida.
– Under ett träningspass skadade jag knät. Det visade sig vara en skada på menisken som måste opereras.
William blev besviken.
– Jag har kommit till Chelsea och så skadar jag mig. Jag trodde inte det var sant. Som 15-åring var jag inte så stark mentalt. Jag började tänka alltmer negativt och mådde inte så bra.
Dröm går i uppfyllelse
Operationen gick bra, men Chelsea vågade inte vänta på att han skulle återhämta sig, utan satsade på en annan målvakt. Då kommer en annan storklubb in i bilden.
– Jag blev kontaktad av Manchester City, och det var på sätt och vis större än Chelsea, eftersom jag sedan ung varit City-supporter.
Sommaren 2016 åkte han och provspelade.
I Manchester City tränade han mest, men fick stå i mål under en träningsmatch. På träningarna lirade han med fotbollsspelare som många känner till, bland andra Phil Foden och Jadon Sancho.
– Det var en dröm som gick i uppfyllelse när jag fick spela med Manchester City. Jag blev imponerad av faciliteterna.
När William hade ett möte med dem som hade hand om ungdomslagen var beskedet inte det han hoppats på.
– De sa att de inte vågade ge mig ett kontrakt på grund av min knäskada.
Återvände till hemmaplan
William fortsatte spela med VIFK i Vasa till slutet av 2016, då en finsk klubb visade intresse.
– Tammerforslaget Ilves ville att jag skulle spela med dem. Tyvärr gick mitt knä sönder igen så jag fick mest fokusera på rehabilitering och umgicks inte så mycket med laget. Jag hittade inte riktigt min plats i Tammerfors, så jag flyttade hem igen efter tre månader.
Efter det var William klubblös men hösten 2017 fick han träna med VPS.
– Kontraktet som vi pratade om med VPS drog ut på tiden. Då kontaktade Jaro mig och jag åkte dit och började träna med dem. Efter tre träningar skrev jag på ett kontrakt. Det kändes bra. De såg att jag kunde prestera och jag belönades med ett kontrakt.
Knäproblemen gjorde att han inte fick så mycket speltid i Jaro. Efter sex månader började han i stället spela med Sundom IF i division 3.
– Det var härligt att faktiskt få spela igen och inte bara träna. I Sundom kunde jag njuta av fotbollen.
Italien och Skottland
Intresset för William hade inte försvunnit. I början av 2019 meddelande hans agent att han hade möjlighet att stå mellan stolparna i Italien.
– Juventus tränare hade sett ett klipp med mig, men de ville ha en yngre målvakt. Jag provspelade med Genoa i Serie A och Perugia i Serie B. Men det gick inte som planerat.
Det sista äventyret utomlands var i Skottland med klubben Kilmarnock. Då blev det tydligt att Williams agent inte var hans bästa vän.
– När jag skulle flyga hem från Skottland vägrade han betala min flygresa. Andra fotbollsspelare hade haft samma problem med honom. Han skulle ju ha fått en stor summa pengar om någon av klubbarna skulle ha satsat på mig och jag skulle ha fått ett kontrakt. Det var väl därför det blev som det blev.
Strulet med agenten fortsatte, men en finsk klubb kom till undsättning.
– SJK ville att jag skulle spela med dem, och deras advokater hjälpte mig ur situationen. Jag skrev på för SJK och tränade med ligalaget och SJK Akatemia. Tyvärr skadade jag samma knä innan säsongen började. Det hände 2020 och 2021, så jag sysslade mest med rehabilitering under försäsongerna.
När det kom på tal att William borde göra sin militärtjänstgöring försökte SJK hjälpa till. De ville att han skulle göra den på Försvarsmaktens idrottsskola.
– Ansökan gick inte igenom och jag orkade inte vänta längre. Jag tog beslutet att göra min militärtjänstgöring i Dragsvik. Det gillade SJK inte så de förlängde inte mitt kontrakt.
Tillbaka i VIFK
Efter militärtjänstgöringen återvände William till VIFK. Planen var att spela med dem 2022.
– Före sommaren gick knät sönder igen och det blev en femte operation. Då tänkte jag lägga av. Jag kände att det inte fanns något hopp. Säsongen efter testade jag spela med Sundom igen, men efter halva säsongen kände jag att knät inte kommer att hålla. Då slopade jag träningarna och spelade bara matcher.
William ville inte sluta med fotbollen och tränade med VIFK igen inför säsongen 2024. Efter två träningar insåg han ändå att det inte kommer att gå. För tillfället är han målvaktstränare i VIFK, och har lovat ställa upp som målvakt om det kniper för division 4-laget ABC.
– Det här var min fotbollsresa. Jag kan inte göra så mycket åt att det gick som det gick.
I perioder har det varit tungt för William. Men hans familj och vänner har alltid funnits där för honom och det skulle ha varit ännu jobbigare utan dem.
– Det jag har lärt mig är att i motgångar är det superviktigt att ha familj och kompisar som finns där för en. Det är bra att någon stöttar en och tror på en trots att man själv tappar hoppet. Tränarstaben i VIFK har också varit ett bra stöd.
Det har varit lärorikt och han inser att alla inte får vara med om det han varit med om.
– Det är ju en på miljonen som får göra den resa som jag har gjort. Jag är glad för att jag fått uppleva det här.
Studerar i Vasa
Nu bor William i Vasa på heltid och studerar till klasslärare på Åbo Akademi.
– Jag trivs med studierna och har tyckt om att vikariera.
Han berättar ofta för eleverna att han har spelat fotboll.
– Jag säger att jag har spelat med Chelsea och Manchester City, och då blir många intresserade och börjar ställa frågor. Det är roligt att få berätta för dem och visa att det är möjligt för vem som helst att lyckas ta sig ut i världen.
Artikeln har publicerats i Studiestödet. Studiestödet är en tidning som delas ut till studerande i Vasa och som ges ut av HSS Media.