Många ungdomar upplever att användning av telefon och internet inverkar negativt på deras välbefinnande ¹. Många av deras föräldrar håller med. Barn och ungas digitala välbefinnande är en fråga på vilken svar söks på olika håll i samhället.
Elisa och Mannerheims Barnskyddsförbund ordnade en onlinelektion om digitalt välbefinnande, SuperDigiskolan, åt elever i grundskolans högre klasser. Målet var att erbjuda tips och hjälp till unga för att ta hand om sitt eget digitala välbefinnande.
Totalt 424 skolor och över 70 000 elever från 182 kommuner runtom i Finland anmälde sig till den otroligt framgångsrika SuperDigiskolan. Konferencierer för evenemanget var sociala medie-influerarna Daniel Ahola och Andreas Tolonen, som intervjuade experter och unga om smarta digitala vanor.
Dessa ämnen diskuterades på SuperDigiskolan:
Hur gör man för att bli kvitt beroende av smartapparater?
Hjärnforskare och psykologie doktor Mona Moisala jämför det innehåll smartapparater erbjuder med godis för hjärnan, och godis är inte alltid bra för oss.
När vi spelar eller använder TikTok väljer algoritmerna på ett utstuderat sätt ut innehåll för oss som aktiverar hjärnans belöningscentrum. På detta sätt blir vi beroende av innehåll och fortsätter att scrolla på TikTok bara ”tills nästa bra video”. 
Användning av innehåll på sociala medier påverkar koncentrationsförmågan. Speciellt stark är inverkan på välmåendet hos ungas hjärnor. Då vi vänjer oss vid att kort innehåll ger oss belöning blir det svårt att koncentrera sig på längre innehåll. Enligt Moisala kan man testa sig själv genom att se ifall man kan titta på en film utan att kika på sin telefon. Moisala ger tips på hur man kan tygla användningen av den egna telefonen.
”Det lönar sig att placera telefonen i väskan i stället för fickan och stänga av alla notifikationsljud. Man kan också sätta gränser för hur mycket man använder telefonen. Man borde varje dag ha skärmfri tid för att vila hjärnan.”
Att scrolla på telefonen påverkar också sömnen. Moisala rekommenderar också att man sätter bort telefonen minst en halvtimme innan man går till sängs.
Hur undviker man bedrägerier på nätet?
Innehåll på internet är inte bara beroendeframkallande, utan kan också innehålla verkliga hot. För unga är de största hoten på nätet olika typer av bedrägerier som rör ekonomiskt eller sexuellt utnyttjande.
”På Snapchat kan till exempel vem som helst lägga till dig som vän. Om du även delar din plats så öppnar det möjligheter för gromning, eller nätförförelse,” berättar Elisas cyberexpert Riku Juurikko. 
”Tumregeln att hålla i minnet vid ekonomiska bedrägerier är att om något verkar för bra för att vara sant så är det troligen inte sant,” säger Juurikko.
Ett typiskt bedrägeri känns även igen på den som ber att man betalar eller klickar på något skapar en känsla av stress. På så sätt drivs offer till förhastade beslut.
Ibland kan bedrägerierna komma från bekanta vars konton kapats, och ens eget sociala medie-konto kan också kapas. Om ens eget konto kapas framhåller Juurikko att man skall kontakta plattformen där kontot finns. Om man befarar att man felaktigt gett ut sina bankkoder är det skäl att direkt kontakta banken. Man bör även göra en brottsanmälan till polisen.
Juurikko påminner att man inte skall använda samma lösenord till varje tjänst. När en tjänst kapas kan lösenordet hamna även i andras händer. Om det är svårt att komma ihåg lösenorden lönar det sig att använda en lösenordstjänst där alla lösenord är sparade bakom ett starkt lösenord.
Bra att hålla i minnet är även att det som läggs ut på nätet stannar där för evigt. Bilder som du inte vill att till exempel dina föräldrar skall se skall man inte heller dela med någon annan.
Låt inte smartapparater försvaga ditt välmående
”Fast vi lever i en digital tid så är människans psyke och kropp inte digitala,” säger Rauna Rahja, MLLs expert inom medieuppfostran.
Bland grundvalarna för människans välmående finns bland annat tillräckligt med sömn, motion, kost, sociala relationer och meningsfulla aktiviteter. Om den digitala världen börjar inverka negativt på någon av dessa eller på balansen i vardagen kan det vara frågan om ett problem.
"Varningssignaler kan vara att gamla intressen inte längre intresserar, nära och kära ger feedback om internetanvändning eller om sociala medier blir en flykt från svåra situationer," säger Rahja.
”Nätet kan användas för att söka efter något, eller som flyktmål."
Aktiv användning av internet är ändå bättre för välmående än den passiva användningen.
”Aktiv användning betyder till exempel att man söker efter eller skapar innehåll om ett intressant ämne. Passiv användning är att man använder telefonen utan att tänka på vad man vill ha ut av det."
”Om en närståendes internetanvändning ger upphov till oro för ens egna eller för den närståendes säkerhet lönar det sig att vända sig till en vuxen. Mannerheims Barnskyddsförbund har en stödlinje för unga, där man kostnadsfritt kan prata med en pålitlig vuxen,” tipsar Rahja.
Nätmobbning måste bekämpas
Under evenemanget fick unga också komma till tals. Nätmobbning och störande innehåll är en del av ungdomarnas vardag på nätet. Gymnasieeleverna Sofia, Helmi och Vertti berättade under SuperDigiskolan att de så gott som dagligen ser sorgligt innehåll på sociala medier.
Hur skall man förhålla sig till sådant?
”Vid nätmobbning är tröskeln att göra något högre än i verkliga livet för på nätet kan det bli en tolkningsfråga,” funderar Sofia.
”På sociala medier ser man inte alltid direkta konsekvenser av sina egna handlingar, och därför kanske man inte alltid gör något. Det lönar sig att tänka sig för innan man uppdaterar på sociala medier, kan detta såra någon, är det här trevligt innehåll.”
Helmi lyfter fram sociala mediers potential att skapa gemenskap.
”Om andra vågar kämpa mot sårande innehåll blir tröskeln lägre att själv ge sig in i kampen.”
¹Enkät om ungas medieanvändning gjord av Mannerheims Barnskyddsförbund och Elisa, november 2023. N=3600