Det är fredag eftermiddag på reklambyrån C2 Advertisings kontor. Några står och pratar i hallen, andra står runt en dator och en tredje grupp sitter i soffan. Som besökare är det svårt att avgöra om arbetsdagen är slut eller om arbetsgänget fortfarande jobbar. Och sanningen är: Både och.

– Vi ska ha firmajulfest i kväll och alla på kontoret har fått en uppgift inför kvällen, säger vd Suvi Markko.

Uppgiften är ett grupparbete som liknar "Så mycket bättre", alltså tv-programmet där musiker tolkar varandras låtar. Men i stället för musik ska kollegorna på reklambyrån göra omtolkningar av kända reklamer. Så kan det gå till också när reklambyrån ordnar after work, eller "äfter wörk", som de själva kallar sitt koncept.

Fyra gånger om året bjuder arbetsgivaren på mat och dryck till alla på kontoret och några kunder. Till konceptet hör också ett jobbrelaterat tema.

– Men det får inte bli som ett seminarium. Informationen ska vara lättsam och gå undan på en timme, säger Markko.

– Det känns inte ens som en jobbgrej. Men det är inte bara fråga om gratis öl, vi får ut någonting ur det också, säger Hanna Sjöberg, copywriter.

Mikko Lagerspetz, professor i sociologi, säger att after work kollegor emellan, alltså att man går ut efter jobbet under spontana former, inte är något nytt. Däremot är det ett nytt fenomen att arbetsgivaren tar initiativ till after worken.

– Man kan fråga sig om det är bra eller dåligt. För arbetsgivaren är det positivt. Man får arbetsgemenskapen att fungera och skapar en vi-anda.

Men det finns också en risk att arbetstagare som inte kan delta känner sig utanför och missar information som delges på after worken.

– Då riskerar de att inte kunna avancera i karriären på samma sätt som kollegorna.

För alla men utan tvång

C2 Advertisings "äfter wörk" är öppen för alla på kontoret, men det är inte obligatoriskt att delta. På reklambyrån är man införstådd med att småbarnsföräldrar måste hämta på dagis och att de som reser mycket i jobbet hellre stannar hemma. För att alla ska kunna delta är det viktigt att man meddelar om datum i god tid så att man hinner planera och pussla om.

– Ibland kan jag inte delta men då tänker jag alltid "vitsi, vad synd att jag missar det", säger Andy Prinkkilä, projektchef på C2 Advertising.

– Det ska vara så roligt att man vill komma. Om en frivillig aktivitet känns som ett tvång – då är det en dålig organisation, säger Suvi Markko.

Ingen konkurrent till bastuölen

En after work betyder i många fall att man dricker alkohol, men specialforskaren Thomas Karlsson på institutet för hälsa och välfärd ser inte så stora risker med after work.

– Effekten är ganska minimal om man ser på hela alkoholkonsumtionen i landet. Det är klart att det kan spåra ur men då är inte problemet själva after worken. Då beror det på något annat, säger han.

Karlsson tror inte heller att after work har så stor genomslagskraft just nu under ekonomiskt ansträngda tider.

– När både företagen och privatpersoner har det knapert vill man spara, och man sparar också in på alkoholkonsumtionen. Att after worken som koncept skulle utmanövrera den gamla hederliga bastuölen tror inte Karlsson heller.

– Bastuölen sitter djupt i vår finländska själ. Forskning visar att även den är oproblematisk, de flesta håller sig till en eller två öl i bastun.

På C2 Advertising-kontoret är det tid att lämna kontoret och påbörja festen.

– Det blir mat, dryck och skratt. Och några tårar brukar också höra till – glädjetårar. Vi trivs med varandra och det vill vi värna om, säger Suvi Markko.