Ett typiskt nätfiskeförsök kan se ut som ett e-postmeddelande från din bank. I meddelandet står det att det har uppstått ett problem med ditt konto eller att banken gör säkerhetsuppdateringar. De ber dig klicka på en länk som tar dig till en webbsida som ser ut som bankens, men i själva verket är en sida som skapats för att stjäla information. Där uppmanas du fylla i dina inloggningsuppgifter för att kunna fortsätta använda ditt konto. Det kan därför vara svårt att inse om du blivit bestulen på din information. – Det händer att kunder ger ut sina uppgifter på falska sidor som härmar bankens egna sidor eller sidor där man kan identifiera sig med nättjänstkoder. Det handlar ändå om enstaka fall. De flesta känner igen nätfiske, säger Tara Kortesmaa, säkerhetsspecialist på OP gruppen. Bankerna är medvetna – Vi får snabbt information om vad som pågår eftersom det talas mer och mer om nätfiske i dagens läge. Ofta får vi veta om det via sociala medier men kunder tar också direkt kontakt om de lägger märke till någonting skumt, säger Jon Paavilainen, informationsansvarig på Nordea. Det bästa bankerna kan göra är att informera om att nätfiske förekommer och hur man känner igen ett falskt e-postmeddelande. – På nätbanken informerar vi om riskerna. Det är viktigt att veta att banken aldrig ber om konto- och kortnummer eller nätbankskoder per e-post, säger Paavilainen. – Man ska aldrig följa en länk som man har fått via e-post eller textmeddelande som hänvisar till bankens webbsidor. Verkar det vara något utöver det vanliga så är det bra att fråga banken, säger Kortesmaa. Om man misstänker att man blivit bestulen på sina uppgifter ska man direkt vara i kontakt med banken och spärra kreditkort och nättjänstkoder.