Till de viktigaste positiva effekterna av landsbygdsprogrammet hör att företagandet och småföretagarverksamheten stärkts och att jordbruket och livsmedelsekonomin bevarats och utvecklats. De flesta som gjort utvecklingsprojekt tror att verksamheten fortsätter på marknadsvillkor när projektfinansieringen avslutats. Bland annat det här kommer fram efter en utvärdering av "Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007–2013." I utvärderingen sägs att programmet hjälpt till med att få i gång verksamhet som beaktar miljön. Till exempel hälften av de jordbrukare som fått miljöstöd anser att deras verksamhet har blivit miljövänligare. Programmet har också ökat sammanhållningen och samarbetet mellan landsbygdsinvånarna. Det sägs också att den negativa utvecklingen i landsbygdsområdena har dämpats. De som ansöker om stöd stöter ofta på byråkrati och ett komplicerat system. De mest betydande utvecklingsförslagen i utvärderingen gäller därför programmets struktur. Man vill också att åtgärderna och stödsystemen ska förenklas radikalt. – Efterhandsutvärderingen av programmet är inte ett avgångsbetyg från skolan, utan för oss är det ett redskap för utveckling av verksamheten. Utvärderingen visar riktningen för vad som ska bevaras i programarbetet och vad som bör utvecklas, säger avdelningschefen Risto Artjoki från Jord- och skogsbruksministeriet, i ett pressmeddelande. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för programmet och EU är med och finansierar det. För verkställandet av programmet svarar Landsbygdsverket och på regionnivå NTM-centralerna, Leadergrupperna och kommunerna. Utvärderingen är gjord av Suomen Aluetutkimus FAR/Aluekehityssäätiö tillsammans med Pellervon taloustutkimus PTT, Fin-Auguuri Oy, AIKOPA vid Uleåborgs universitet och miljöforskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet.