Den tidigare flyktingkrisen är allt mer på väg att övergå i en migrantkris.

När EU-ländernas inrikes- och migrationsministrar samlades i Tallinn i dag stod läget i Italien i centrum.

"Inrikesministrarna konstaterade att situationen i centrala Medelhavet och det tryck som råder mot Italien är av stor oro för alla medlemsstater", heter det i ett gemensamt uttalande från mötet.

Bland annat lovar EU-länderna att fortsatt utveckla den libyska kustbevakningens förmåga, "kraftigt förstärka" gränskontrollerna vid Libyens södra gräns och arbeta ännu mer med Niger och Mali för att förhindra migranter att ta sig mot Libyen.

Planerna på "tydligare regler" för hjälporganisationernas verksamhet på Medelhavet välkomnas också, samtidigt som Italien får fullt stöd för att "implementera en effektiv migrationspolitik".

Vad gäller omfördelningen av asylsökande lovar EU-länderna även att vidta "alla nödvändiga åtgärder för att garantera att alla som kan omfördelas från Italien gör det".

"Måste stoppas"

Hittills i år har över 85 000 flyktingar och migranter kommit till Italien över Medelhavet. Merparten av dem är västafrikaner på jakt efter ett bättre liv, vilket gör att de inte omfattas av EU:s tidigare beslut om omfördelning av asylsökande – som bara gäller personer från länder varifrån i genomsnitt över 90 procent av alla asylsökande verkligen beviljas asyl i EU.

På väg in till mötet betonade mötesvärden Andres Anvelt, inrikesminister i EU:s nuvarande ordförandeland Estland, vikten av en effektiv "återvändandepolitik" – det vill säga att EU-länderna kan skicka de personer som inte har asylskäl tillbaka till sina hemländer.

– Det finns ingen anledning att komma hit om man inte har rätt att göra det. Legal invandring är en möjlighet, men illegal migration och också ekonomisk migration måste stoppas. Vi måste vara redo för nästa kris, sade Anvelt i Tallinn.

Handlingsplan

Ministrarna välkomnade den handlingsplan som EU-kommissionen presenterade i tisdags, som pengamässigt bland annat omfattar ytterligare stöd för libyska myndigheter och migrantmottagandet i Italien.

Efter italienska hot om att stoppa fartyg från de frivilliga hjälporganisationer som finns på plats för att rädda drunknande på Medelhavet ska dessutom en "uppförandekod" arbetas fram för hjälpinsatserna.

EU-kommissionen betonar dock att det inte handlar om att stoppa organisationer som Läkare utan gränser från att göra sitt.

– Vi uppskattar och stöder deras insats. Tanken är att arbeta fram hur vår relation kan fungera bättre, sade EU:s asyl- och migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos på väg in till mötet.

Stor oenighet

Parallellt ska ministrarna även försöka komma framåt med tidigare åtgärder och planer på asyl- och migrationsområdet. Oenigheten är fortsatt stor, nästan två år efter det att flyktingkrisen från Syrien över Grekland in i EU exploderade.

Fortfarande har EU-länderna bara tagit emot en fjärdedel av de asylsökande som man hösten 2015 beslutade att flytta från Grekland och Italien för att avlasta de båda "frontstaterna".

Ännu finns heller ingen uppgörelse om det framtida asylsystem som EU-kommissionen för ett drygt år sedan lade fram och som EU-länderna i vintras enades om att få klart inom ett halvår.

Fakta: Kommissionens nya migrantplan

EU-kommissionen lade på tisdagen fram en omfattande handlingsplan för att hantera flykting- och migrantläget kring Medelhavet.

I planen ingår 46 miljoner euro för att "stärka kapaciteten hos de libyska myndigheterna" samt 35 miljoner euro för "hantering av migrationsströmmar i Italien".

EU:s medlemsländer uppmanas att bidra mer ekonomiskt till EU:s förvaltningsfond för Afrika, skynda på omplaceringen av asylsökande som kommit till Italien, påskynda diskussionerna om framtidens asylsystem och hjälpa till med återsändandet av personer utan asylskäl från Italien.

Italien ska i sin tur bland annat ta fram en uppförandekod för de hjälporganisationer som genomför sök- och räddningsinsatser på Medelhavet.