Visst finns det österbottningar med specialintressen, för att inte säga udda fritidsintressen. Alla gör inte julgransbollar, läser latin eller tillverkar ringbrynjor på fritiden. Men sådana österbottningar finns.Det kom många svar när HSS Medias tidningar och Yle Österbotten frågade efter fritidsintressen som österbottningen tror sig vara ensam om. Men en sak som slår en när man läser svaren är att det också finns relativt normala sysslor bland det som räknas upp, och att flera noterar att de håller på med en viss hobby trots att de är unga, gamla, kvinnor eller män.

Det nämns även sådant som att "gå ensam i skogen och meditera".

Det kan tyckas ovanligt i dagens snabba, uppkopplade värld. Men det kan också vara så, att vi tror att alla andra lever hektiskt och uppkopplat.Forskning på analysföretaget Kairos Future i Sverige visar i alla fall att det där fritidsintresset inte är så ovanligt.

– Det enda fritidsintresse som tydligt har ökat de senaste tre till fem åren är att vila, att göra ingenting, säger Johanna Danielsson, operativ chef på Kairos Future.

Det har att göra med det hektiska, och då inte nödvändigtvis jobbet. Det handlar om barn som ska skjutsas till aktiviteter, språk man tycker man borde lära sig, all mat som ska göras hemma från grunden och så vidare.

– Man längtar efter det man inte har, att göra ingenting, säger Danielsson.

Sedan kan det här betyda olika saker för olika människor. För någon är det ett stort äventyr att paddla havskajak, för någon annan är det sinnebilden av att göra ingenting.

Det här med att flera svar i enkäten Fri Tid betonar att man gör saker som andra i samma grupp inte sysslar med har också relevans. Vad man värderar och därmed helst gör på fritiden varierar väldigt mycket i olika livssituationer. Småbarnsföräldrar har inte samma behov som vuxna vars barn flugit ut ur boet. De som hör till samma grupp tenderar att göra samma sak.Fritidsintressen och specialintressen har också varierat över tid, vet man på Kairos Future. På den tiden när arbetet var fysiskt hårt och fritiden begränsad handlade den korta fritiden om rekreation. Med mer pengar och fri tid försköts fokus under 1960- och 1970-talen mot avkoppling och nöje. Senare blev det mer konsumtion av upplevelser.

Nu verkar det alltså som om vi är på väg tillbaka till förkrigstidens uppfattning om fritid som en tid för rekreation och återhämtning, men kanske inte för kroppen utan mer för hjärnan.

En intressant iakttagelse i Kairos forskning är att dagens unga, 15-25-åringarna, värderingsmässigt ligger ganska nära 40-talisterna. Båda generationerna har vuxit upp i en relativt orolig värld, om än på olika sätt, och framhåller (därför) ungefär samma konservativa värden, säger Johanna Danielsson.– Mer än människor som åkt jorden runt beundrar de unga i dag de som kan hålla ihop en familj.

– Att vara med i en dokusåpa på teve tycker de är lätt, men att hålla ihop en familj verkar svårt, det har högre status.

Att arbeta och göra rätt för sig hör också till de konservativa värdena. Att dagens unga inte dricker så mycket alkohol är även det en del av det här beteendet.

Vad gäller fritiden betyder det att udda fritidssysselsättningar troligen kommer att fortsätta vara sällsynta. Allt fler betonar det eftersträvansvärda i det normala.

Det ska också sägas att skillnader mellan olika grupper härvidlag inte enbart handlar om ålder, den uppdelningen har blivit svagare.

Kairos Futures forskning är bland annat till för företag, inte minst de som säljer upplevelser. Här kan man tala om en värdetrappa för vad en fritidskonsument upplever som viktigt. Högst upp på värdetrappan placerar Kairos "tillsammansfaktorn". Att göra och uppleva tillsammans är allra bäst.Lägg ihop det med en stigande värdering av familjen, det normala och att göra ingenting, så ser man att de som vill vara ensamma om sina fritidsintressen inte behöver oroa sig för att det ska bli för många julgransbolls- och ringbrynjetillverkare.

Och vill de hitta sällskap, är det lätt nu för tiden. Allt och alla finns på nätet.