Hörs jag?
Scen 1
På scenen syns elva bord med stolar. Ovanför varje bord finns en lampa som för tillfället är släckt. Calle, David, Ella, Ida, Jesper, Kasper, Tobias, Åsa och Runeberg kommer in en efter en med datorer i händerna. De sätter sig framför varsitt bord och öppnar datorn. Alla trycker på musen och ett pling hörs. En lampa tänds ovanför Runeberg.
Runeberg:
God dag! Jag är Johanna K Runeberg och jag vikarierar för Maria i elevhandledning i dag. Och jo, (stolt) jag är släkt med Johan Ludvig Runeberg, alltså nationalskalden. Han som skrev Fänriks Ståls sägner. Ni vet
”Sven Dufvas fader var sergeant, avdankad, arm och grå,
Var med år åttiåtta ren och var ren gammal då;
Nu bodde på sin torva han och fick sitt bröd av den
Och hade kring sig nio barn, och yngst bland dem var Sven.”
Eleverna tittar sig förvirrat omkring.
Runeberg:
Inte då. Vi tar namnupprop så vet vi vem som är här. Calle?
Calles lampa tänds.
Calle (sömnigt):
Jo.
Runeberg:
David?
Davids lampa tänds.
David:
Check!
Runeberg talar men inget hörs.
Runeberg:
Oj, jag hade micken på mute. Ella?
Ellas lampa tänds.
Ella (ivrigt):
Jag är här!
Runeberg:
Gabriel?
Gabriels lampa tänds, men ingen är där.
Runeberg:
Är Gabriel här? Ser någon honom?
Ella:
Nä, han är inte med.
Runeberg:
Jaha. Nå, han dyker väl upp.
Calle himlar med ögonen.
Runeberg:
Ian?
Calle:
Han har corona.
Alla tittar upp med skräckslagna blickar.
Runeberg:
På så vis. Tack Calle! Är Ida här?
Idas lampa tänds. Hon talar men inget hörs.
Ida:
Förlåt. Micken var av. Jag är här.
Runeberg:
Jesper?
Jesper (suckar):
Jepp.
Gabriel kommer inspringande med sin mamma. Ett pling hörs.
Runeberg:
Oj, nu var det någon som anslöt. Ser ni vem det var?
Ella:
Det var Gabriel!
Gabriels mamma:
Är du med nu? Kolla, där syns ju någon!
Gabriel:
Förlåt att jag är sen. Jag är vid stugan och vi har dåligt nät.
Gabriels mamma (vinkar):
Hej, hej! Jag är Gabriels mamma. Vi hade lite problem med det elektroniska intranätet (skrattar åt sitt eget skämt), men nu borde det vara under kontroll. Vad stor du har blivit David!
David vinkar glatt.
Gabriel (generat):
Mamma ...
Gabriels mamma vinkar igen och går ut.
Runeberg:
Bra att du kom. Är Kasper här?
Kaspers lampa tänds.
Kasper:
Kyllä!
Runeberg:
Bra. Selma?
Selmas lampa tänds och hon kommer inspringande.
Selma:
Jag är här. Förlåt, jag hade utvecklingssamtalsmeet.
Runeberg:
Jo, din klassföreståndare meddelade mig. Inga problem. Tobias?
Tobias lampa tänds.
Tobias:
Här!
Runeberg:
Och Åsa?
Åsas lampa tänds. Hon talar men inget hörs.
Tobias:
Hon skriver i chatten att hennes mick inte fungerar och att hon försöker lösa det.
Runeberg:
Okej. Nå, bra att hon här i alla fall.
Scen 2
Runeberg:
Det borde vara alla. För er som missade, jag är Johanna K Runeberg. Ja, jag är släkt med nationalskalden. Jag tror jag träffade er innan pandemin, men nu tog mina pengar slut igen så här är jag (skrattar nervöst). Ni ska söka praoplatser, right?
Ella:
Ja!
Runeberg:
Okej, vänta lite. Jag ska ta fram presentationen som Maria skickade.
Runeberg tittar sig förvirrat omkring och börjar tala. Inget hörs. Eleverna flinar och tittar på varandra.
Ella:
Johanna!
Runeberg (mimar):
Ja?
David viftar med händerna och skakar på huvudet.
Ella:
Inget.
Runeberg tycks hitta det hon letade efter och inser också att hennes mick varit avstängd.
Runeberg:
Oj, sidu. Min mick var av avstängd!
Eleverna flinar.
Runeberg:
Nå, det enda jag sa var att jag hade problem med presentationen. Då ska vi se. Ser alla presentationen jag delar?
Eleverna skakar på huvudena.
Runeberg:
Ni måste säga om det är något. Jag ser inte er när jag delar.
Ella:
Inget syns.
Runeberg:
Fan också.
Calle:
Aj, aj. Så får man väl ändå inte säga? (skrattar)
Runeberg:
Nä, det har ni rätt i. Jag menade ”det var ju ofördelaktigt”. Det verkar vara något fel på presentationen. Jag ska ringa Maria och fråga om den. Ni kan ju rita en tankekarta för er arbetsansökan.
Gabriel, Ella, Selma och Jesper börjar skissa. Resten tar fram telefonerna.
Scen 3
Runeberg går omkring bakom sitt bord i panik med telefonen i handen. Jesper hackar på bordet och gömmer sedan ansiktet i händerna. Efter en stund tittar han ut mot publiken.
Jesper:
Jag orkar inte mera.
En efter en vänder sig de andra i klassen mot Jesper och lyssnar intresserat.
Jesper:
Två veckor till säger de! Samma sak sa de förra våren … Jag är trött på att sitta här nere i källaren dagarna i ända. Mamma och pappa bara grälar. Pappa blev av med jobbet förra våren och nu super han bara. Mamma försöker ju försörja oss men det är svårt. Hon har bara små ströjobb här och där. Farsan har gett upp helt. Han är ute hela kvällarna och kommer hem först på eftermiddagen. Om han är riktigt full slår han till och med mamma. Hon kan ju inte försvara sig och varje gång det händer vågar jag inte göra något. Jag fryser liksom fast.
(Efter en stunds tystnad) Selma:
Öh… Jeppe, din mick är på.
Jesper (generat, men sansat):
Oj. Förlåt, det var inte meningen att ni skulle höra det.
Selma:
Vill du tala om det Jeppe?
Jesper:
Jag vill bara tillbaka till skolan.
Calle:
Det trodde jag aldrig jag skulle få höra Jeppe säga.
Selma:
Calle!
Jesper:
Det är okej. Det är ju inte så att jag saknar själva arbetet. Jag vill bara inte sitta hemma ensam varje dag.
Ella (ironiskt):
Jag förstår. Stackars dig!
Ida:
Käft Ella!
Scen 4
Maria tycks svara i telefonen. Runeberg tar samtalet stående vid sin stol.
Runeberg:
Jo, hej. Det är Johanna K Runeberg här. Precis, vikarien, ja. Ja, jag är släkt med nationalskalden. Äntligen någon som frågar! Jag har lite problem med presentationen. Ja, just den. 8D, just det. På det viset?
Jag ska prova det, tack. Jo, tack, tack. Hejdå!
Runeberg sätter sig. Åsas lampa börjar blinka.
Runeberg:
Vad händer?
Tobias:
Åsa hoppar in och ut ur mötet.
Lampan slutar blinka och lyser stadigt.
Åsa:
Hörs jag?
Tobias:
Jepp!
Åsa:
Yes!
Runeberg:
Bra, alla hörs. Men nu får ni lyssna. Allt borde fungera nu (fumlar med datorn). Så. Ser alla skärmen jag delar nu?
Selma:
Jepp!
Ella:
Jo!
David (ironiskt):
Wohoo! En vikarie som faktiskt lyckas med något!
Runeberg börjar prata om presentationen, men inget hörs.
David:
Glöm vad jag sa …
Ella:
Du är mutad Johanna!
Runeberg:
Hur jävla svårt ska det vara?
Calle (med ett leende):
Nu hörs hon.
Runeberg:
Så som det står här har ni prao 5–9.4, alltså i april. Från och med i dag kan ni börja söka platser. I Google Classroom finns lite tips och en modell för hur en ansökan ska skrivas. Frågor på det?
Eleverna skakar på huvudet.
Runeberg:
Bra! Ni kan lämna meeten nu, men …
Calle, David och Idas lampor släcks.
Runeberg:
Inte än! Låt mig för Guds skull tala till punkt. Ni ska vara tillbaka om tjugo minuter, klockan 10.25!
Eleverna lämnar mötet. Deras lampor släcks.
Scen 5
Eleverna sitter och jobbar. Ida går ut. Lampan tänds ovanför Ella. Hon tittar upp från datorn.
Ella:
Jag har det inte bättre än Jesper. Jag är också helt slut. Mina föräldrar bråkar inte men jag vet inte hur länge jag kan hålla på mera. Mina betyg kommer droppa som fan efter det här! Och aldrig förr har jag känt mig så här ensam. Eller jo, förra våren. Och jag som trodde att det skulle vara slut nu. Hur naiv får man bli?
Ellas lampa släcks och Selmas tänds.
Selma:
Jag har inte hört av Ella utanför lektionerna på flera dagar. Det som om hon helt isolerat sig (suckar). Jag förstår inte. Har jag gjort något fel? Är hon arg? Så här var det aldrig i skolan … Då kunde jag bara tala med henne.
Selmas lampa släcks.
Scen 6
Calles och Davids lampor tänds. Calle tar upp telefonen och ringer. David svarar.
David:
Morjens!
Calle:
Hej!
David:
Vad är det?
Calle:
Jag kommer inte på ett enda ställe att söka till.
David:
Inte jag heller. Jag tror inte någon har praoplatser nu, på grund av coronan.
Calle:
Men någon måste väl ta emot! Typ biblioteket?
David:
Det är väl stängt?
Calle:
Något kafé?
David:
Jag tror inte de vill ha en massa skolbarn att peta i deras mat i dessa tider.
Calle:
Fan, det är ju sant. Nå, vi hittar nog på något.
David (inte så övertygat):
Mm...
Calle:
Vad är det med dig? Har du fått en spik uppkörd i reven?
David:
Är du hög på kokain? Hur kan du vara så säker att det kommer lösa sig?
Calle:
Nej, jag är inte hög, men man måste väl försöka se lite positivt på saker och ting. Annars kommer man ju ingenstans.
David (suckande):
Fair point.
Calle:
Jag har ju inte gått och blivit en lyckligt hippie över en natt, men på senaste tiden har jag börjat se lite positivare på världen.
David:
Jepp. Du har blivit galen.
Calle:
Kanske det, men jag är inte på botten av ett jävla hål av ångest.
David (ironiskt):
Ja, du har rätt. Du verkar verkligen hittat dig själv.
Calle:
Flower power baby.
David:
Okej, nu räcker det! Klockan är 10.20. Borde vi börja ta oss till meeten?
Calle:
Jo. Jag har dessutom lite långsamt nät nu så jag kan behöva några minuter extra. Ses där.
David:
Ses. (lägger ner telefonen)
Calles och Davids lampor släcks.
Scen 7
Runeberg sitter vid datorn och tittar nervöst på klockan. En efter en dyker eleverna upp och deras lampor tänds. Ida syns inte till.
Runeberg (tänker högt):
Är alla här nu? Ni ska vara åtta i dag och nu är ni en, två, tre, fyra, fem, sex, sju. Vem saknas? Gabriel?
Gabriel (ouppmärksamt):
Vad?
Runeberg:
Nej inget, du var här.
Ella:
Ida är inte här!
Runeberg:
Nej, just det. Vet någon var hon är?
Åsa:
Det kan ju hända att hon har skitigt nät.
Runeberg:
Inget sådant språk!
Åsa:
Vadå? Skitigt?
Calle:
Har du inte sagt fan typ tre gånger i dag?
Runeberg:
Det är inte relevant. Poängen är att det finns bättre adjektiv än skitigt.
David:
Vem svär nu då?
Runeberg:
Det är inte ens en svordom.
Calle:
Exakt!
Ella:
Vilket adjektiv skulle du använda i stället för skitigt?
Runeberg (läser från skärmen):
Dåligt, uselt eller kanske ofördelaktigt.
Calle:
Sitter fröken och fuskar?
Runeberg (skamset):
Aldrig. Men jag är ju släkt med Runeberg, så vokabulär är lite min juttu.
Ella (hostar tillgjort):
Grej.
Scen 8
Ida kommer in och sätter sig. Hennes lampa tänds.
Ida:
Förlåt att jag är sen. Jag ringde ett kafé och fick en praoplats.
Runeberg:
Ursäkta? Ja, just det. Du var ju sen. Ingen fara.
Calle:
Va?! Har du redan en praoplats?
Ida:
Ja. Vadå?
Calle:
Inget … Jag vet inte ens vart jag ska söka.
Runeberg:
Ni får tala mera om praon med Maria när hon kommer tillbaka. Jättebra om du redan har en plats Ida! Vi har ännu en sak att hinna med, men sedan får ni sluta lite tidigare.
David (skriker):
Najs!
Runeberg:
I Google Classroom finns en enkät om ert välmående som ni ska fylla i innan skoldagen är slut. Skolan vill veta hur ni har det där hemma och om ni behöver hjälp.
Ida:
Förlåt. Kan du säga det där igen? Jag hörde inget.
Runeberg:
Hörde alla andra?
Calle:
Jepp!
Ella:
Ja!
Runeberg:
Jag sa att det finns en enkät på Google Classroom som handlar om välmående. Skolan vill veta hur ni har det där hemma och hur ni mår. Psykisk ohälsa och sånt.
Ella:
Behandlas svaren så att ingen ser vem som har svarat vad?
Runeberg:
Jag antar det, men jag har bara blivit ombedd att säga det här till er så jag är inte helt säker.
Ella:
Många av oss är kanske inte helt bekväma med att gå ut med sina namn i en enkät som den här, så det vore nog bra om du kunde ta reda på det.
Runeberg:
Det har du ju förstås rätt i. Vänta ett ögonblick så ska jag se efter.
Runebergs telefon ringer.
Runeberg:
Ursäkta. Jag måste verkligen ta det här. Kan ni vänta en stund? Det tar inte lång tid.
Elevernas lampor släcks.
Scen 9
Runeberg:
Hej! Hallå? Jo, jag hör dig. Jag är hemma. Vad? Jag sköter lite jobb. Nå, det är ganska bra betalt. Ett vikariat. Var fan har du varit? (oroat) Okej, men vad bra. Det finns mat i kylen. Bra. Hejdå!
Elevernas lampor tänds.
Runeberg (söker på datorn):
Ja, då ska vi se. Mailet från Maria …
Calle:
Vem ringde?
Runeberg (i ett försök att verka oberörd):
Min man.
David (nyfiket):
Älskar du honom?
Runeberg:
Jag är gift med honom.
Åsa:
Ja, men älskar du honom?
Jesper:
Nå, det är väl hennes ensak?
Runeberg (i förbifarten):
Tack Jesper!
Ella:
Enkäten?
Runeberg:
Just det. (läser från datorn) Här står nog inget om att det det skulle vara anonymt, men jag slänger i väg ett mejl till Maria och ber henne meddela er. Passar det?
Ella:
Antar det.
Scen 10
Runeberg:
Har ni andra frågor?
Selma:
När ska ansökningarna vara klara?
Runeberg:
Maria sa att det inte är så noga, men att ni gärna ska ha skickat en ansökan nästa vecka.
Ljudet av rundgång.
Jesper:
Vad händer?
Ida:
Rundgång?
Runeberg:
Kan alla som inte pratar stänga av sina mickar?
Ljudet av en hård dörrknackning hörs. Runeberg och Jesper tittar sig förskräckt omkring. Konrad stövlar in mellan deras bord.
Konrad:
Johanna!
Runeberg:
Konrad!
Jesper:
Pappa!
THE END
Ett huvudpris, en Iphone 11, lottades också ut bland alla deltagare. Lotten föll på Elizabeth Borgmästars från Vasa som skickat in sitt bidrag i kategorin 13–16 år.